Kunskapsstrategi fr utbildning och forskning

Undervisningsministeriet

Helsingfors 1995

Detta strategidokument r tillgngligt via Internet URL-addressen

http://www.mined.fi/kunskapsstrategi.html

gopher://gopher.funet.fi/11/FUNET/kunskapsstrategi

INNEHLL
TILL UNDERVISNINGSMINISTERIET

Undervisningsministeriet tillsatte 13.9.1994 en sakkunniggrupp med uppgift att
frbereda en kunskapsstrategi fr utbildningens och forskningens vidkommande.
Sakkunniggruppen frordnades att slutfra sitt arbete senast 31.1.1995.

Sakkunniggruppens uppgift var att:

  1. bedma hur man genom att tillmpa informationsteknologi skulle kunna hja
     utbildningens och forskningens niv samt frmja konkurrenskraften och
     sysselsttningen p det nationella planet;

  2. bedma behovet av och mjligheterna att ge medborgarna grundlggande
     frdigheter i hanteringen av information och informationsteknologi, och
     hur information kan gras lttare tillgnglig;

     bedma behovet av superdatorkapacitet inom den vetenskapliga forskningen;

     utreda frutsttningarna fr produktionen och bruket av ntverksbaserade
     multimediaprodukter i Finland;

     bedma hur ntverken fr utbildning och forskning br vara uppbyggda och
     vilken deras stllning r i de nationella ntverken totalt sett, samt

  3. dra upp riktlinjer infr 2000-talet fr en informations- och
     kunskapspolitik fr utbildningens och forskningens behov.

Sakkunniggruppen har sammantrtt sex gnger.

Gruppens ordfrande var avdelningschefen, verdirektr Markku Linna frn
undervisningsministeriet. Viceordfrande var konsultativa tjnstemannen Jukka
Liedes frn undervisningsministeriet.

Ledamterna i sakkunniggruppen var:

biblioteksdirektr Maija Berndtson, Helsingfors stadsbibliotek -
centralbibliotek fr de allmnna biblioteken

generaldirektr Vilho Hirvi, utbildningsstyrelsen: frn 1.1.1995 kanslichef,
undervisningsministeriet
professor Fred Karlsson, Helsingfors universitet
generaldirektr Juhani Kuusi, Teknologiska utvecklingscentralen (TEKES)
informationsservicechef Ritva Launo, Oy Alko Ab
forskningsdirektr Olli Martikainen, Telecom Finland Ab
industrirdet Martti Menp, handels- och industriministeriet
Yrj Neuvo, direktr, forskning och utveckling, Nokia Mobile Phones Ltd.
verkstllande direktr Risto Nevalainen, Utvecklingscentret fr
informationsteknologi (TIEKE) rf.
professor Risto Nieminen, CSC - Tieteellinen Laskenta Oy

Sakkunniggruppen inkallade konsultativa tjnstemannen Anu Lamberg frn
trafikministeriet att delta i gruppens arbete.

Vid frfall fr Vilho Hirvi ersattes han av veringenjr Ella Kiesi. Juhani
Kuusi ersattes av teknologichef Pauli Heikkil, och Yrj Neuvo ersattes av
forskningsingenjr Pekka Heinonen.

Sekreterare fr sakkunniggruppen har varit verinspektr Helena Savolainen frn
undervisningsministeriet och projektchef Anders Hagstrm frn Tekniska
hgskolan, samt verinspektr Annu Jylh-Pyyknen och specialforskare Markku
Suvanen frn undervisningsministeriet. Drtill har sakkunniggruppen bisttts av
specialplanerare Keijo Mkel frn undervisningsministeriet.

Sakkunniggruppen har ftt hjlp av en projektgrupp inom
undervisningsministeriet, med uppgift att bereda en strategi fr anvndningen
av informationsteknologi i utbildningen, samt av delegationen fr
informationsfrsrjning.

Efter att ha fullgjort uppdraget inom utsatt tid verlmnar sakkunniggruppen
vrdsamt detta dokument om kunskapsstrategi inom utbildningen och forskningen
till undervisningsministeriet.

Helsingfors den 31 januari 1995

Markku Linna

Maija Berndtson Olli Martikainen

Pauli Heikkil Martti Menp

Vilho Hirvi Yrj Neuvo

Fred Karlsson Risto Nevalainen

Ritva Launo Risto Nieminen

Jukka Liedes

Helena Savolainen

Anders Hagstrm

RESUM

Utbildning och forskning hr till de centrala faktorerna nr det gller att
utveckla Finland som informationssamhlle. Av medborgarna i
informationssamhllet krvs god allmnbildning, mngsidig frmga att handla
och att lsa problem samt den yrkeskunskap som det stndigt frnderliga och
alltmer ntverksbaserade arbetslivet frutstter. Utbildning av hg klass och
en vl avvgd utveckling av bde grundforskning och tillmpad forskning utgr
frutsttningar fr uppkomsten av innovationer.

I informationssamhllet r information en viktig resurs. Den tekniska
utvecklingen som gr det mjligt att producera och sprida information och
kunskap pverkar i vsentlig grad utbildningens och forskningens strukturer,
innehll och metoder.

Undervisningsministeriet tillsatte den 13 september 1994 en sakkunniggrupp med
uppgift att bereda en kunskapsstrategi fr utbildningen och forskningen.
Freliggande strategidokument innehller denna sakkunniggrupps synpunkter p
och frslag till hur utbildningens och forskningens niv med hjlp av
informationsteknologi skall kunna frbttras, samt hur man frmjar medborgarnas
mjligheter att erhlla och utnyttja information. Till denna strategi ansluter
sig ett detaljerat tgrdsprogram.

Frn engngsutbildning till livslng inlrning

De alltmer p ntverk baserade tillvgagngsstten och de ofta ndrade kraven
p olika slags kunnande krver smidighet och anpassningsfrmga av
utbildningssystemet. Utbildningsfrvaltningen och utbildningsorganisationerna
mste g in fr att frmja anpassningen av utbildningssystemet till
ntverkssamhllet, och fr att skapa ppna inlrningsmiljer till std fr en
omstllning frn engngsutbildning till livslng inlrning. P alla
utbildningsniver br mjligheterna till individuella studier kas, och
studiemetoder, studiematerial och informationstjnster br utvecklas som r
anpassade fr detta.

Fr att de nya inlrningsmetoderna och informationsteknologin effektivt skall
kunna tas i bruk, br de utvecklas och anpassas s att de ingr som en del av
den normala verksamheten i skolor, lroanstalter och hgskolor.

Alla br behrska informationssamhllets basfrdigheter

Det r den allmnbildande skolans uppgift r att frse varje flicka och pojke
med mngsidiga basfrdigheter som r en frutsttning fr livet i
informationssamhllet och fr fortsatta studier: frdigheter att skaffa och
hantera information och kommunikationsfrdigheter. P samtliga
utbildningsniver br man tillse att dessa frdigheter bibehlls och utvecklas.

ven vuxna br ha mjlighet att tillgna sig baskunskaper som gller uppskande
och bearbetning av information, kommunikation, och grunderna inom
informationsteknologin, samt tillfllen att kontinuerligt frdjupa detta
kunnande.

Yrkesfrdigheterna i informationssamhllet

Yrkesutbildningen br ge frdigheter fr informationssamhllet, som motsvarar
de krav som det alltmer ntverksbaserade, frnderliga och allt
internationellare arbetslivet stller. Utbildningsfrvaltningen och
utbildningsorganisationerna br tillsammans se till att grundutbildningen och
fortbildningen som tillgodoser informationsindustrins behov och utveckling r
tillrcklig, rtt inriktad och av hg kvalitet. En nationell mlsttning br
vara att yrkeskunskapen i Finland i informationsteknologi och telekommunikation
samt i branscherna som producerar information och informationstjnster skall
vara i internationell toppklass.

Yrkeskunnandet i de olika informationsbranscherna utvecklas s att det bttre
motsvarar de interdisciplinra krav som de frnderliga yrkesbilderna stller.
I synnerhet grundutbildningen och fortbildningen fr biblioteks- och
informationsserviceyrken br anpassas till de frndringar som anvndandet av
informationsteknologi innebr.

Lrarna i nyckelstllning

Nr det gller att frverkliga principen om livslng inlrning kan betydelsen
av lrarnas yrkeskunskap inte verdrivas. Av lrarna krvs inte enbart god
knnedom om det egna specialomrdet och frmga att frmedla denna kunskap,
utan ocks frmga att handleda eleverna i konsten att sjlvstndigt hitta och
anvnda information. I flerformsundervisningen skall lrarna kunna utnyttja
tillgngliga medier samt anpassa och utveckla lmpliga lromedel.
Frutsttningarna fr lrarutbildningen br frbttras fr att motsvara dessa
krav och grundutbildningens och fortbildningens innehll br utvecklas.

Informationsprodukterna och -tjnsterna br vidareutvecklas

Tillgngen p hgklassiga inhemska informationsprodukter fr utbildning och
forskning br tryggas, och likas deras konkurrensfrmga. Inhemska
informationsresurser br gras tillgngliga bde hemma och utomlands med de
metoder som den nya tekniken mjliggr. Den finlndska
informationsfrsrjningens tekniska och kunskapsmssiga frutsttningar att
verka som en integrerad del av det globala elektroniska biblioteket skall
frbttras.

Produktionen av information i elektronisk form samt frmedlingen och bruket av
denna information skall kas p olika sektorer, i synnerhet inom utbildningen,
i forskningen och frvaltningen samt i bibliotek, informationsserviceorgan och
arkiv. Inhemsk multimediaproduktion och uppkomsten och utvecklingen av
fretagsverksamhet i denna bransch br stdas genom bestllningsarbeten och
underleveransuppdrag.

Forskningen i informationssamhllet

Utvecklingen av informationsteknologi terverkar p forskningen ver hela
fltet, frn grundforskning till tillmpad forskning. Numera utnyttjar
praktiskt taget alla vetenskapsomrden informationsteknologi som en vsentlig
del i forskningsprocessen. Utrustning som krvs fr vetenskaplig
databehandling, bl.a. superdatorer, tillrckligt effektiva arbetsstationer och
snabb telekommunikation, r en vsentlig frutsttning fr konkurrenskraftig
forskning.

Nr det gller tillmpningen av informationsteknologi har Finlands hgskolor
och den vetenskapliga forskningen ambitioner att vara med i den internationella
toppen. Detta sker bl.a. genom fullt deltagande i Europeiska unionens
informationsteknologiprogram, och ett ml r att Finland skall vara med bland
de frsta nr det gller att uppn EU-mlsttningarna gllande tillmpning av
informationsteknologi och telekommunikation.

Utvecklingen av informationssamhllet samt utnyttjandet av
informationsteknologi och ntverk har lngtgende ekonomiska, samhlleliga,
sociala och kulturella fljdverkningar, och forskningen p dessa omrden br
utkas. I den pedagogiska forskningen r medierna och inlrningen samt
samverkan mellan mnniska och maskin centrala omrdena.

Kommunikationsnten fr utbildning och forskning

Infrastrukturen fr den nationella informations- och kommunikationstekniken,
den finlndska informationsleden, byggs upp av mnga niver till ett integrerat
system. Nr det gller uppbyggandet av ett kommunikationsnt fr utbildning och
forskning som en del av de vrldsomspnnande ppna kommunikationsnten r
frebilden det nuvarande Internet och de standarder fr bredbandsnt och
serviceformer som utvecklas.

Skolorna och lroanstalterna ses som en fast del av nrmiljn. Skolornas
kontakter med andra lroanstalter samt med kommunerna och nringslivet kas.
Kommunikationsnten br byggas upp s att de stdjer denna utveckling. Det
tekniska genomfrandet bygger nr det r som bst p inkoppling i de regionala
nten och p regionalt samarbete.

Hela utbildningssystemet och biblioteksvsendet br med det snaraste anslutas
till kommunikationsnten. En bestmd serviceniv br garanteras alla
lroanstalter. Bde fr de vetenskapliga och de allmnna bibliotekens del br
tillses att tillrcklig teknisk utrustning och telekommunikationsmjligheter
finns, samt att den sakkunskap som behvs finns tillgnglig. Speciell
uppmrksamhet br fstas vid utvecklandet av kommunikationsntstjnsterna vid
de allmnna biblioteken s att biblioteken utvecklas som noder i det ppna
kommunikationsntet.

Stdtgrder och allmnna frutsttningar

Genomfrandet av kunskapsstrategin stter p mnga juridiska och vriga
specialvillkor som mste beaktas. Det r frga om upphovsrtt, standardisering
och datasekretess, och drtill frgestllningar om informationens offentlighet,
kostnader samt kommunikationsntens skerhet.

Informationssystemen och -nten fr utbildning och forskning strvar till s
stor ppenhet och felixibilitet som mjligt, samtidigt som den databehandling
som berr individens rttigheterna respekterar skyddet av persondata.
Information som innehas av offentliga samfund, som ansluter sig till
myndigheternas verksamhet och som kan inverka p medborgarnas stllning, br
vara s offentlig och informationsprocesserna s transparenta som mjligt.

Prissttningen av offentligt producerade informationstjnster i
kommunikationsnten br beakta vilket slag av verksamhet som behver tillgng
till informationen. En generell mlsttning r att anvndningen av kunskap och
tjnster skall ka. En utredning fretas ver p vilka omrden
kommunikationsntstjnsterna skall tillhandahllas gratis enligt principen fr
offentliga tjnster. P vriga omrden undersks vilka mjligheterna r att f
till stnd en flexibilitet i prissttningen, och p vilka omrden som det
enligt huvudregeln mste frekomma heltckande kostnadsmotsvarighet.

1. INLEDNING

I de flesta industrilnder pgr omfattande program som syftar till att
stimulera utvecklingen och ibruktagningen av informationsteknologi och
tillmpningarna av denna teknologi i samhllets olika funktioner. Snabb
telekommunikation och utvecklandet av informationsinfrastrukturen har i mnga
lnder upptagits som nationella prioriteter. Informationsteknologin ses som ett
medel fr att hja nivn p den nationella forskningen och teknologin, men
frvntas ocks vara banbrytare fr genomgripande reformer inom bl.a.
undervisning, kultur, hlsovrd, kommunikation, distansarbete och frvaltning.
Dynamisk och behrskad ibruktagning och vidareutveckling av
informationsteknologin ses allmnt taget som en central strategi p nationell
niv.

I Finland pgr p detta omrde ett omfattande frberedelsearbete inom flera
frvaltningsomrden. En av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp har lagt upp
en informationsteknologisk strategi fr utvecklingen av informationssamhllet.
Trafikministeriet har slagit fast nationella utvecklingslinjer fr
kommunikationsntverken under de nrmaste ren. Inom handels- och
industriministeriets frvaltningsomrde har flera teknologiprojekt av stor
betydelse fr informationssamhllet satts igng, det kanske viktigaste av dessa
r ett multimediaprogram som bedrivs av Teknologiska utvecklingscentralen
TEKES.

Statsrdet godknde i sin aftonskola 18.1.1995 de principer som skall glla fr
utvecklingen av Finland som informationssamhlle. I detta principiella
stllningstagande stller regeringen upp centrala mlsttningar fr
utvecklingen, ritar upp de viktigaste tgrdsriktningarna samt ger
ministerierna i uppdrag att fram till brjan av mars 1995 gra upp planer fr
hur linjedragningarna skall realiseras i verkligheten.

I enlighet med statsrdets principiella stllningstagande ansvarar
undervisningsministeriet inom sitt frvaltningsomrde fr frverkligandet av
fljande mlsttningar:

Utbildning

Det skall tillses att det p samtliga utbildningsniver, frn grundskolan
uppt, lrs ut de ndvndiga frdigheterna som gller informationsteknologi,
informationshantering och kommunikation. Ett av de centrala utvecklingsomrdena
nr det gller de nya frdigheterna r lrarutbildningen.

Utbildningen av yrkesfolk inom informationsteknologin och informationsbranschen
utvecklas s att den motsvarar de interdisciplinra krav som de frnderliga
yrkesbilderna stller. Studerandena vid yrkeslroanstalter och hgskolor skall
lra sig de frdigheter i informationsteknologi, informationshantering och
kommunikation som det frnderliga och alltmer ntverksbaserade arbetslivet
krver.

Utbildningen i branschen kas i hgskolorna och yrkeslroanstalterna. Ocks
fortbildningen utvecklas s att den motsvarar den tekniska utvecklingen och
informationsindustrins behov.

Ocks vuxna bereds mjligheter att skaffa sig grundlggande kunskaper i
informationsteknologi, genom vidgat utbud av utbildning och kurser och genom
att bibliotekens tjnster utvecklas. Det fr inte frekomma att mnniskor
skjuts t sidan i arbetslivet bara fr att de saknar dessa basfrdigheter.

Hela utbildningssystemet skall med det snartaste kopplas till
kommunikationsntverken och lroanstalternas mjligheter att utnyttja deras
ntverkstjnsterna skall tryggas. Mjligheterna till distansstudier och
flerformsstudier skall frmjas p alla utbildningniver.

Forskning och utveckling

Den forskning som strker industrin och servicenringarna och som tryggar
produktutvecklingen i branschen br kas, dels genom omfattande
spjutspetsprojekt fr utveckling av ny teknologi, dels genom ntverksprojekt
som kar kunnandet i och exportfrutsttningarna fr sm och medelstora
fretag.

Det skall tillses att myndigheterna och nringslivet i samverkan p sina
respektive omrden tryggar en tillrcklig, hgklassig utvecklingsverksamhet
inom data- och kommunikationsteknologin och dess tillmpningar, samt
tillrckliga resurser fr detta.

Aktivt deltagande i det internationella forsknings- och teknologisamarbetet
stimuleras.

Det skall tillses att de nationella och internationella
telekommunikationsfrbindelserna som behvs fr forsknings- och
utvecklingsarbetet kontinuerligt utvecklas, och att databehandlingskapaciteten
rcker till.

Std ges fr forskningen som gller de ekonomiska, sociala och kulturella
frutsttningarna fr och verkningarna av informationssamhllet.

I forskningen som gller arbetslivet skall nyorganisationen av det p
informations- och telekommunikationsteknologi stdda arbetet pskyndas.
Resultaten av forskningen blir till nytta fr fretagen och organisationerna i
form av utvecklingsprogram fr arbetsorganisationerna.

De nationella kunskapsresurserna

Utnyttjandet av de nationella kunskapsresurserna med nya tekniska metoder skall
frmjas, likas vidarefrdlingen av dessa resurser till produkter inom
informationsindustrin.

Olika basregister samt statistik- och vriga informationsresurser utvecklas
till std fr det samhlleliga beslutsfattandet och fr att trygga att
demokratin fungerar. Utnyttjandet av dessa register i nya former skall frmjas.

En utredning grs ver arbetsfrdelningen inom samhllets
informationsfrsrjning, bestmningen av dess kostnader och
prissttningsgrunderna fr information. De informationstjnster som gratis och
p enahanda grunder skall st till allas frfogande definieras.

De allmnna biblioteken stds som noder i de ppna kommunikationsnten och hela
biblioteksvsendet ansluts med det snaraste till kommunikationsnten.

Frutsttningar skapas fr de vetenskapliga biblioteken att skaffa och
vidarefrmedla sdan information som r absolut ndvndig i Finland fr att de
fr utbildnings- och forskningspolitiken uppstllda mlen skall kunna ns.

Kulturen

Informationssamhllet inverkar i hg grad p mnniskornas dagliga liv, deras
inbrdes relationer, kommunikation samt kulturmiljn och kulturutbudet. I de
vrldsomspnnande kommunikationsntverken r Finland ett litet sprk- och
kulturomrde. Drfr br det tillses att det inom de viktigaste
informationskanalerna finns ett utbud av finlndsk kultur - litteratur, musik,
scenkonst, bildkonst, konstindustri, arkitektur, kommunikation och audiovisuell
kultur.

Produktionen av inhemska informationsprodukter och tillmpningarna av dessa br
tryggas. Uppkomsten och utvecklingen av finlndska multimediafretag skall
stdas, och produktionen, distributionen och bruket av informationsprodukter i
digital form skall frmjas.

I statsrdets principiella stllningstagande behandlas dessutom bl.a. frgor i
anslutning till lagstiftningen och det internationella samarbetet. Dessa frgor
har terverkningar ven p undervisningsministeriets frvaltningsomrde.

Statsrdet frutstter att statsrdets kansli och ministerierna fram till
brjan av mars 1995 skall gra upp detaljerade verksamhetsplaner fr sina
respektive frvaltningsomrden, om hur Finland som informationssamhlle skall
utvecklas.

I detta strategidokument behandlas utbildningens och forskningens betydelse och
uppgifter nr det gller att utveckla Finland som informationssamhlle. I
enlighet med sakkunniggruppens uppdrag innehller detta dokument frslag om hur
informationsteknologin skall utnyttjas fr undervisningens och forskningens
behov, och om hur medborgarnas mjligheter att f tillgng till och utnyttja
information kan frbttras.

Undervisningsministeriet har ven tillsatt en sakkunniggrupp som bereder ett
strategiprogram inom kulturpolitiken. Programmet skall dra upp riktlinjer fr
kulturpolitiken i informationssamhllet och utreda inverkan av digitala media
p den nationella kulturen. Sakkunniggruppen skall ha sitt arbete klart senast
31.12.1995.

Kunskapsstrategin fr utbildning och forskning har berringspunkter med flera
andra strategier p det nationella planet. Sdana r bl.a.:

   * Vetandets och kunnandets Finland (statens rd fr vetenskap och teknologi)

   * Nationell bildningsstrategi (undervisningsministeriet)

   * Plan fr utveckling av utbildningen och forskningen fr ren 1991-1996
     (statsrdets beslut)

   * Republikens presidents sysselsttningsarbetsgrupp (den s.k.
     Pekkanengruppen)

   * Industristrategi (handels- och industriministeriet)

   * Informationsfrsrjningsstrategi (delegationen fr
     informationsfrsrjning)

   * Strategier fr yrkesorganisationerna, bl.a. en kommunik av informations-
     och databranscherna i Finland

2. UTGNGSPUNKTERNA FR KUNSKAPSSTRATEGIN

2.1 Ett informationssamhlle som bygger p ntverk

Verkningarna av informationsteknologin kan utan verdrift betecknas som
revolutionerande fr hela samhllet. Tekniken stter sina spr p praktiskt
taget alla omrden av den mnskliga verksamheten, och de gr sig starkt pminda
svl inom ekonomin och nringslivet som i utbildningen och forskningen.

Samhllet hller p att utvecklas till ett informationssamhlle, dr kunskapen
och det kunnande som denna ger utgr allt vsentligare produktionsfaktorer. En
central roll i denna utveckling spelas av den ntverksanslutning som bygger p
informationsteknologi och kommunikation, framfr allt telekommunikation. Tack
vare informationsteknologin har det uppsttt nya slag av produktions- och
distributionsteknik fr produkter och tjnster, och ocks nya
kommunikationsmetoder och tillvgagngsstt.

Via kommunikationsntverken kan man lngs en och samma kanal frmedla olika
slags service till olika slags publik. Det gr ocks att utbildning och andra
tjnster nu bttre n tidigare kan n ven sm grupper och speciella
mlgrupper. Genom kat samarbete och genom att utnyttja de tekniska
mjligheterna kan man frmja jmlikheten mellan olika regioner, frbttra
individens mjligheter att skaffa sig information och gra utnyttjandet av
resurserna effektivare.

Ntverksutvecklingen har p samtliga omrden lett till att
internationaliseringen skett snabbare. I internationell konkurrens str
nycklarna till framgng att finna i den kunskap som bygger p utbildning och
forskning av god standard, uppfinningsrikedom och innovativt tnkande. Gediget
kunnande leder till ekonomisk verksamhet, som i sin tur frmjar
sysselsttningen.

Fr industrisamhllet var ett knnetecknande drag att den mnskliga
arbetsinsatsen som produktionsfaktor i allt hgre grad ersattes av kapital,
maskiner och anlggningar. De elektroniska kommunikations- och datanten
frmedlar enorma mngder information, som ocks snabbt uppdateras. I detta
vervldigande flde av information krvs det av medborgarna att de har frmga
att skaffa sig, anvnda och producera information, sjlvstndigt, kritiskt och
analytiskt. Ett problem som alltmer r mrkbart r svrigheterna att ska fram
den relevanta informationen ur det stora fldet.

I de framtida samhllena kommer det att leva och verka representanter fr ett
stort antal kulturer, nationer och sprkgrupper. Med metoder som
informationsteknologin ger kommer man i realtid att kunna verskrida de grnser
som bildas av olika sprk, kulturer, raser och kn. Helt nya slags sociala
samflligheter kommer att uppst. I den alltmer tekniska och ntverksanslutna,
mngkulturella miljn kommer det av samhllets medlemmar att krvas frmgan
att kommunicera p mngsidiga stt.

2.2 Utlndska program

I mnga lnder har man redan skridit till tgrder och gjort upp
verksamhetsprogram fr en effektivering av informationsteknologin och fr
utvecklingen av olika kommunikationsntverk. I flera lnder har dessa frgor
behandlats p hgsta politiska niv.

I USA har president Clinton tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att behandla
frgor om den nationella informationens grundlggande strukturer (Task Force on
National Information Infrastructure). Frgorna som behandlas r
telekommunikation, informationspolitik och tillmpningar. Utvecklingen av
kraftfull datorkapacitet och bredbandsntverk behandlas inom ett separat
program, High Performance Computing and Communications (HPCC). De amerikanska
programmen har i hg grad uppmrksammats bde nationellt och i vrlden, i
synnerhet betrffande begreppet informationsmotorvgen, Information
Superhighway.

I Japan offentliggjorde man r 1994 ett program om utvecklingen av
informationssamhllet (Programme for Advanced Information Society). I detta
program spelar utbildningen och forskningen en betydande roll. Inkopplingen av
skolorna till ntverk, utvecklandet av lromedel och frbttring av lrarnas
frdigheter anses vara ytterst vsentliga frgor. Inom forskningen fr man fram
byggandet av stora parallelldatorer och speciella forskningsntverk, samt
utvecklandet av supersnabba datorer.

Inom Europeiska unionen gav kommissionen i slutet av r 1993 ut en vitbok om
tillvxt, konkurrensfrmga och sysselsttning (Growth, Competitiveness,
Employment - The Challenges and Ways Forward into the 21st Century). Med
vitboken som grund utarbetade en arbetsgrupp p hg niv under ledning av
kommissionens viceordfrande Bangemann infr Europardets konferens p Korfu i
juni 1994 en rapport om utvecklingen av informationssamhllet (Europe and the
Global Information Society - Recommendations to the European Council). Efter
Korfukonferensen presenterade kommissionen ett tgrdsprogram om
informationssamhllets utveckling (Europe's Way to the Information Society. An
Action Plan). tgrdsprogrammet hller redan p att verkstllas.

I Europeiska unionens utbildningspolitik anses utvecklingen av de personliga
resurserna under en mnniskas hela arbetskarrir vara ytterst vsentlig.
Mlsttningen r att man skall ha frmgan att utvecklas och fungera i en
komplicerad och avancerad teknisk milj, som knnetecknas av ett intensivt bruk
av informationsteknologi.

I EU:s fjrde ramprogram fr forskning (1994-1998) ingr det flera program som
syftar till att utveckla tillmpningar av informations- och
kommunikationsteknologin samt informationssamhllet. De viktigaste av dessa,
med tanke p kunskapsstrategin fr utbildning och forskning, r
telematikprogrammet (TAP) och d srskilt dess B-omrde, telematik i anslutning
till infrskaffandet av kunskap, informationsteknologiprogrammet (ESPRIT 4) och
dess omrden som syftar till utveckling av kraftfulla datorer och ntmiljer
(High Performance Computing and Networking, HPCN), samt teleteknikprogrammet
(ACTS).

Utbildningen och forskningen uppmrksammas ocks i hg grad i bde Sveriges
(Vingar t mnniskans frmga) och Danmarks (Info-samfundet r 2000) nationella
strategiska dokument, vardera utgivna r 1994.

2.3 Utgngspunkterna fr Finlands del

En utmrkt grund fr skapandet av en kunskapsstrategi fr utbildning och
forskning i Finland bildas av det tta ntet av lroanstalter, och det stora
utbudet utbildningsmjligheter efter slutfrd lroplikt. Omkring 60 procent av
alla som gr ut grundskolan gr vidare till gymnasiet. ver 90 procent av
eleverna frn grundskolan eller gymnasiet gr vidare och utbildar sig vid en
yrkeslroanstalt, yrkeshgskola eller en vetenskaps- eller konsthgskola.
Utbudet av vuxenutbildning har ocks kat kraftigt sedan 1980-talet.

Finland har ocks ett landsomfattande biblioteksvsen, som mlmedvetet byggts
upp utgende frn ntverkstnkande, samarbete och arbetsfrdelning. I varje
kommun i Finland finns det ett allmnt bibliotek som drivs av kommunen. De
allmnna biblioteken har sammanlagt ver 2 000 serviceenheter, och
bibliotekstjnsterna str till alla medborgares frfogande. Omkring 80 procent
av landets allmnna bibliotek har ett adb-baserat bibliotekssystem, och antalet
kar hela tiden. Totalt anvnds mer n ett tiotal olika adb-system.

I Finland finns det omkring 800 vetenskapliga bibliotek. Krnan av dessa bildas
av hgskolornas bibliotek. Till skillnad frn situationen i de flesta lnder r
de vetenskapliga biblioteken offentliga serviceinrttningar som str ppna fr
vem som helst. Ett gemensamt kommunikationsntverk fr hgskolebiblioteken
bildar stommen fr de vetenskapliga bibliotekens adb-system. Systemets
enhetliga uppbyggnad gr det internationellt sett unikt.

P vissa omrden str informations- och telekommunikationsteknologin i Finland
p internationell toppniv, och de av EU stllda utvecklingsmlen har redan
ntts. Det finlndska informationstekniska kunnandet har vunnit erknnande
bl.a. av OECD. Informationsteknologins niv i samhllet och bland fretagen r
sklig, liksom ocks situationen fr utbildningens del.

Ocks nr det gller vetenskap och forskning har stora framsteg skett.
Speciellt under de senaste fem ren kan sgas att utvecklingen gtt i rtt
riktning. Nr det gller vetenskaplig och symbolisk databehandling har Finland
vletablerade traditioner och en befst stllning. Den kalkylbaserade
vetenskapen och forskningen hller sig vl framme internationellt, och deras
resultaten str ocks till frfogande fr fretagens produktutveckling. Likas
r den finlndska forskningen p vissa databehandlingsomrden ledande i
vrlden.

Det nationella samarbetet och arbetsfrdelningen mellan de olika hgskolorna
har mjliggjort insatser p vissa mycket krvande omrden, bl.a. vissa
superdatorprojekt och datantsfunktioner. Antalet Internet-anslutningar ligger
i vrldstoppen i relation till befolkningsmngden.

P 1980-talet fretogs knnbara satsningar p datateknisk utrustning i de
allmnbildande skolorna och yrkeslroanstalterna. Samtidigt anordnades det en
hel del fortbildningskurser fr lrarna. Under de senaste ren har skolvsendet
inte i sin helhet kunnat hnga med i den informationstekniska utvecklingen i
samhllet, ven om det frekommer ngra avancerade regionala
kommunikationsntsprojekt och flera projekt som gller utveckling av
flerformsundervisning, inklusive lromedel.

Ibruktagningen av informationsteknologi inom utbildningen har ocks bromsats av
bristen p tillmpningar. Finland r sprkligt sett och som marknadsomrde
litet, och av denna anledning har till exempel produktionen av inhemskt
kunskapsmaterial bara lngsamt kommit igng. Det hr r speciellt tydligt inom
produktionen av undervisningsmaterial. Det frsmrade ekonomiska lget har
ocks negativt pverkat mjligheterna till inkp av programvara.

Fr nrvarande r datautrustningen i skolorna brokig och till vissa delar
frldrad. Smst r lget p lgstadiet i grundskolan. I vissa fall finns det
utmrkt utrustning som inte utnyttjas till fullo. Lrarnas frmga att hantera
informationsteknologi varierar. Utnyttjandet av telekommunikationstjnster och
- ntverk r n s lnge inte utbrett inom skolvsendet, srskilt p grund av
de lngsamma framstegen fr hrdvarans vidkommande. Utbildningsorganisationerna
har n s lnge bara samarbetat i ringa omfattning nr det gllt utnyttjande av
undervisningsresurser. Allt detta har verkat bromsande p utvecklingen av en
verksamhets- och organisationskultur som baserar sig p utnyttjande av
informationsteknologi.

3. UTBILDNINGENS INNEHLL OCH FORMER FRNDRAS

Statsrdet har, i planen fr utveckling av utbildningen och forskningen,
definierat som huvudmlsttningar fr utbildnings- och vetenskapspolitiken att

   * upprtthlla en bred och hg bildningsniv

   * frmja nationens andliga tillvxt

   * uppmuntra till egna initiativ och fretagsamhet

   * hja kvaliteten p utbildning och forskning

   * frstrka och bredda grunden fr industrin

   * frstrka innovationssystemet

   * kombinera arbete, utbildning och frndrade levnadssituationer

   * utveckla yrkesskickligheten och frmja sysselsttningen

Den bildningsniv och det kunnande som bygger p hgklassig utbildning och
forskning r grundpelarna i informationssamhllet. Frndringarna i
samhllsstrukturen och den nationalekonomiska utvecklingen leder till ett behov
att frbttra utbildningens effektivitet, och att ka samverkan mellan den
privata och den offentliga sektorn. Mlet r dels en bred bildning och en
kritisk instllning till kunskap, dels gediget yrkeskunnande.

I ett samhlle som snabbt frndras r kraven p frndring fr utbildningens
del kontinuerliga. Lsningarna som gller fr utbildningssystemet mste vara
ppna fr omstllningar, mste snabbt kunna regera p ndrade behov och framfr
allt, mste kunna frutse frndringar. Ocks utbildningssystemet mste sjlvt
kunna f ndringar till stnd.

De nya kraven i arbetslivet leder till att mnniskans liv inte lngre kan
uppdelas i ett studieskede i ungdomen, fljt av en lng period i arbetslivet. I
allt hgre grad krvs det numera utbildning ocks i arbetet, allt oftare rentav
fullstndig omskolning till nya yrken. Grnserna mellan yrkena utraderas och
arbetsmetoderna frndras. Betydelsen av frmgan att kunna reagera i
frnderliga situationer och att lsa problem kar.

Omstllningen frn engngsutbildning till livslng inlrning kan frmjas, genom
att utbildningssamarbetet som ger kad ntanslutning stimuleras, och genom att
det utvecklas utbildningsformer som prioriterar sjlvstndiga studier, ssom
distans- och flerformsstudier.

3.1 Lroplanerna frndras p alla utbildningsniver

Undervisningsstyrelsen hller p med ett omfattande reformarbete betrffande
lroplanerna. Beslutsrtten nr det gller anordnandet av och innehllet i den
allmnbildande utbildningen och den grunlggande yrkesutbildningen har
verfrts till dem som upprtthller skolorna: kommunerna och kommunfrbunden.
De faststllda grunderna fr lroplanerna utgr den ram som lter
undervisningen styras p det nationella planet.

De nya grunderna fr lroplanerna i grundskolan och gymnasiet godkndes i
januari 1994. Grunderna fr yrkesutbildningen p andra stadiet stadfstes i
brjan av r 1995. Grunderna som gller utbildning p hgre niv och
institutniv vntas bli godknda senast r 1996. Som bst r ven grunderna fr
yrkesexamina och specialyrkesexamina inom vuxenutbildningen, som baserar sig p
lagen om yrkesexamina, under beredning.

Till det krav p allmnbildning, som ingr i grunderna fr lroplanerna i
samtliga fall, hr ocks teknisk bildning, som bl.a. omfattar grundlggande
frdigheter i informationsteknologi. Principerna fr hur undervisningen i dessa
frdigheter skall ges varierar dock i hg grad i de olika lroplansgrunderna.

Grundskolan och gymnasierna

I grunderna fr lroplanen fr grundskolan stlls kravet att eleverna i
grundskolan skall lra sig utnyttja olika slags datatekniska tillmpningar.
Mlsttningen r att eleverna oberoende av tidiga erfarenheter skall kunna
anvnda en dator och de viktigaste programmen, och att de fr en realistisk
inblick i vilka mjligheter man har att utnyttja informationsteknologin i olika
lromnen.

Informationsteknologin finns upptagen i grunderna fr grundskolans lroplan som
en mneshelhet vars timantal inte preciserats i timfrdelningsplanen. Fr
mneshelheten har mlsttningar preciserats, men sjlva undervisningen
genomfrs antingen i kombination med vriga mnen eller som tillvalsmne p
hgstadiet; hur det sker avgrs p det lokala planet.

I lroplanen fr gymnasiet finns inte informationsteknologi som separat mne,
kurs eller mneshelhet, inte heller har datatekniska frdigheter separat
upptagits bland mlsttningarna. I gymnasiets lroplan ingr dock olika valfria
tillmpade kurser, som man kan avlgga antingen i den egna skolan eller i ngon
annan skola. Till dessa hr studier i informationsteknologi. I gymnasiet
anvnds informationsteknologi som hjlpmedel vid studier av andra mnen, p
samma stt som i grundskolan.

Yrkesutbildningen

Enligt grunderna fr lroplanerna inom yrkesutbildningen skall teknologin ur
olika synvinklar beaktas i samtliga studier, bde som freml fr studierna och
som arbetsredskap. Informationsteknologin ingr som valfritt mne i de
gemensamma studierna, och kursens omfattning varierar mellan en och fyra
studieveckor. Likas inom yrkesutbildningen fr vuxna finns
informationsteknologi som valfritt mne.

De gemensamma studierna berr bara studerande med grundskolebakgrund. Fr
studerande med gymnasiebakgrund finns inte ngra gemensamma studier fastslagna.
Mlsttningarna med de gemensamma studierna infrs i grunderna fr lroplanerna
fr alla bransch- eller examensspecifika studier. Det gr att ocks
tyngdpunkten fr de informationsteknologiska studierna bestms av respektive
bransch eller examen. En allmn mlsttning r att de studerande skall knna
till och kunna anvnda den utrustning, de program och kunskapsresurser som hr
till deras yrkesomrde, och frst sig p en dators basfunktioner.

P institutniv och i yrkesutbildningen p hgre niv r informationsteknologi
ett valfritt mne omfattande 1-5 studieveckor. Arbetet med att lgga upp
grunderna fr lroplanerna har frst nyligen kommit igng, varfr ngra
mlsttningar n s lnge inte faststllts.

Hgskolorna

Fr utvecklingen av hgskolornas undervisningsplaner ansvarar hgskolorna
sjlva. De aktuella evalueringsprocesserna har helt uppenbart aktiverat
hgskolorna i detta arbete. Evalueringarna har legat till grund fr
utvecklingen av examina och utbildningsplanerna. I sex studieriktningar har man
redan vergtt till nya examenssystem i tv steg. nnu under r 1995 r det
tnkt att nya examensfrordningar skall hinna trda i kraft i sex eller sju
branscher, varefter 90 procent av de nya hgskolestuderandena kommer att
omfattas av det nya examenssystemet. Examensreformerna kommer att glla bde
examensuppbyggnaden och innehllet i examina. Reformens syfte r att
effektivera studierna och hja forskningens kvalitet.

I gllande resultatavtal mellan undervisningsministeriet och hgskolorna ingr
det redan en verenskommelse om att hgskolorna regelbundet skall freta en
evaluering av sin undervisning. I denna utvrdering skall de studerande vara
med.

3.2 Utvrdering av utbildningen

Resultatstyrning och utvrdering hr till de centrala styrningsmetoderna inom
utbildningssystemet. Fr att de utbildningspolitiska mlen skall ns, r det
viktigt att det finns tillrckliga bakgrundsfakta att tillg samt de
telekommunikationsfrbindelser som behvs fr insamling och frmedling av
informationen. I samband med att arbetsmetoderna ndras i takt med
informationssamhllets ml, mste ocks data- och kommunikationstekniken tas
med bland bedmningsgrunderna.

Den allmnbildande utbildningen och yrkesutbildningen

Utbildningsstyrelsen har inlett en evaluering av utbildningen, dr man drar upp
riktlinjer fr bedmningen, utvecklar bedmningsmetoder och -mtare, producerar
evalueringspublikationer samt konsultations- och utbildningstjnster, och
drtill fretas skrddarsydda utvrderingar.

r 1994 drogs bedmningslinjerna upp och tyngdpunktsomrdena fr
evalueringsarbetet fr de nrmaste ren bestmdes. Dessa r den sjlvvrdering
som de olika skol- och lroanstaltstyperna skall freta, funktionaliteten i
utbildningssystemet och -ntet, lroplanerna och experimenten. I en omfattande
bedmning av gymnasierna har bl.a. uppmrksamhet fsts vid undervisningen i de
matematisk-naturvetenskapliga mnena.

r 1995 inriktas utvrderingen p tillgngen p utbildning, jmlikhet samt
valfriheten nr det gller utbildningsmjligheter. Ett av evalueringsobjekten
r utbudet av valfria mnen och mneshelheter i hgstadiet och gymnasiet. Andra
intresseomrden r specialundervisningen och utbildningen i skogsbranschen.

Hgskolorna

Bedmningen av hgskolorna har utgtt frn de helhetsevalueringar av
vetenskapsomrdena som Finlands Akademi bedriver. Av hgskolorna har Uleborgs
universitet och Jyvskyl universitet varit freml fr vergripande
evalueringar. Fr nrvarande pgr bedmningar av Lapplands universitet, Vasa
universitet och Sibelius-Akademin. Drtill r Konstindustriella hgskolan med i
en EU-bedmning. Inom Tammerfors universitet bedms speciellt
undervisningskvaliteten. Vissa hgskolor har drtill skapat sig egna
utvrderingssystem.

Av de riksomfattande bedmningarna av hela vetenskapsomrden r bedmningen av
det humanistiska, naturvetenskapliga och pedagogiska omrdet den mest
omfattande. I denna grupp kan ocks inrknas en vergripande bedmning av hela
undervisningen i ekonomiska mnen efter grundskoleniv.

Den mest omfattande bedmningen av hgskolevsendet r OECD:s evaluering av
hela Finlands utbildningspolitik, som blev klar i november 1994. Evalueringen
omfattade ocks yrkeshgskolorna.

I samtliga de nmnda bedmningarna och utvrderingarna har undervisningens
kvalitet frts fram som en av de mest brdskande utvecklingsobjekten.

3.3 Nya inlrningsstt och undervisningsmetoder

Den moderna uppfattningen om inlrning betonar studerandens eget ansvar fr
inlrningen och aktiva roll nr det gller att skaffa kunskap. Lrarens roll
ndras, frn att dela ut boklrdom till en slags handledare som styr elevens
sjlvstudier. Skolsamfundet utvecklas och blir ett aktivitets- och
inlrningscentrum. P biblioteken och inom informationen blir elektronisk
kommunikation och digital information allt vanligare vid sidan om
konventionella tjnster som jmbrdiga kunskapskllor.

I takt med informationsteknologins utveckling har nya undervisningsarrangemang
och smidigare arbetsfrdelning mellan hgskolorna och undervisningsanstalterna
blivit mjliga. Utbildningsenheterna kan komma verens om gemensam
distansundervisning, som nr studerande i olika delar av landet. Det hr skapar
frutsttningar fr lroanstalterna att specialisera sig, samtidigt som utbudet
blir mngsidigare, och kostnaderna fr verlappande funktioner kan minskas. P
lokalplanet kan man i hgre grad koncentrera sig p studierdgivning och std
fr inlrningsprocesserna. Mjligheterna att bedriva studier utan att vara
bunden till tid och plats r betydelsefulla ocks med tanke p dem som studerar
vid sidan om arbetet.

I vrt land har redan utfrts eller pgr fr nrvarande flera begrnsade
experiment med ntverksbaserade utbildningsarrangemang. Flera av dessa har
genomfrts inom ramen fr EU:s telematikprogram. Fr att de nya
inlrningsmetoderna och den teknik som stdjer dessa skall kunna tas i bruk i
stor omfattning krvs det dock, att utvecklingen och tillmpningarna av dem
blir en del av hgskolornas och lroanstalternas normala verksamhet. Det r
utbildningsorganisationerna sjlva som br ansvaret fr undervisningens och
undervisningsmetodernas utveckling.
-------------------------------------------------------------------------------
P samtliga utbildningsniver skall mjligheterna att bedriva individuella
studier kas. Lromedels- och informationstjnsterna skall utvecklas, samt
distans- och flerformsstudierna kas. Utbildningssystemets funktion som ntverk
skall frmjas och ppna inlrningsmiljer skapas som std fr vergngen frn
engngsutbildning till livslng inlrning.
-------------------------------------------------------------------------------
* Distans- och flerformsstudier erknns som ett likvrdigt stt att studera p.
Grunderna fr hur studie- och utbildningsstdens bestms ndras s, att formen
fr studierna eller studiearrangemangen inte inverkar nr std beviljas.

* Distans- och flerformsundervisning erknns som ett likvrdigt stt att
undervisa p. Lrarnas avtal och regler om lner och arbetstider ndras.
Ersttningsgrunderna fr planering, genomfrande och styrning av distans- och
flerformsundervisning klargrs och stlls i relation till arbetsuppgifterna och
-mngderna vid undervisning av detta slag.

* Utbildningen rrande distans- och flerformsundervisning utkas, bde fr
specialister i branschen och fr alla andra som verkar inom utbildningsvsendet
i undervisningsuppgifter.

* Hgskolorna gr upp en plan fr omorganiseringarna inom utbildningen, och en
uppskattning av vilket utbildningsbehov denna plan medfr vid fakulteterna och
institutionerna. Speciellt lrarutbildningsenheterna har en central uppgift med
tanke p den pedagogiska utvecklingen inom undervisningen, vid dess anpassning
till informationsteknologin.

* Sdana uppgifter som skts av institutioner med bistende funktion inom
hgskolorna, t.ex. adb-centraler och bibliotek, planeras och anpassas s att de
p bsta mjliga stt ger std fr de p informationsteknologi baserade
undervisnings-, studie- och forskningsmetoderna.

* Utvecklingen av undervisningen, ibruktagningen av nya undervisningsmetoder
och lromedel samt tillmpningen av informationsteknologi r
kvalitetsmlsttningar fr undervisningen, som undervisningsministeriet och
hgskolorna, respektive undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen
verenskommer om i resultatavtalen fr utbildningens del.

* Undervisningsministeriet stdjer utvecklings- och forskningsprojekt som gr
ut p att tillmpa informationsteknologi p utbildning. Resultaten av
experimenten insamlas och ibruktagningen av de goda lsningsmodellerna och
tillmpningarna frmjas.

4. ALLA SKALL GES FRDIGHETER FR INFORMATIONSSAMHLLET

4.1 Basfrdigheterna redan i skolan

Typiskt fr informationssamhllet r att information och kunskap finns
tillgngliga via mnga olika medier. Digitaliseringen av media som nu pgr
hller p att leda till en situation dr de olika medierna, som bcker,
tidningar, film, radio, tv och informationsteknologi, hller p att sammang.
En ny informationskultur fds, dr det av mnniskorna frutom den
konventionella ls- och skrivkunnigheten krvs ett nytt slag av kulturell ls-
och skrivkunnighet, frmga att frmedla, hantera, frst och tolka
information. I ett alltmer tekniskt samhlle blir ocks en grundlggande
matematisk-naturvetenskaplig allmnbildning allt viktigare.
-------------------------------------------------------------------------------
Den allmnbildande skolan br ge varje flicka och pojke sdan grundutbildning i
att skaffa och hantera information samt i att kommunicera, som krvs av
informationssamhllet och de fortsatta studierna.
-------------------------------------------------------------------------------
8 Grundskolan br tillse att varje skolelev lr sig att p egen hand skaffa
fram information ur olika kllor, att behrska och hantera denna information
samt att utnyttja den analytiskt och kritiskt.

9 Det r grundskolans uppgift att ge varje elev basfrdigheter i att hantera
informationsteknologi. Speciellt br flickor uppmuntras att utnyttja
informationsteknologin.

10 I den allmnbildande utbildningen och den grundlggande yrkesutbildningen
frmjas bruket av informationsteknologi som redskap i olika lromnen enligt de
nya grunderna fr undervisningsplanerna. Informationsteknologi undervisas inte
som ett srskilt lromne utan ansluter sig till olika lromnen som en
integrerande mneshelhet.

11 Kommunerna br tillse att skolorna r frsedda med den utrustning och de
ntanslutningar som behvs fr att lra dessa frdigheter. Med fortbildning
tillses det att lrarna har tillrckliga kunskaper, och att det i kommunerna
finns den stdpersonal som behvs.

12 I skolarbetet br eleverna bekanta sig med de olika mediernas specifika
karakteristika och mjligheter, och de br va sig att kommunicera i olika
interaktiva situationer. Speciell uppmrksamhet br fstas vid kunskaper i
modersmlet och i andra sprk. Genom att sprkundervisningen kombineras med
undervisningen i andra mnen fr eleverna mngsidigare mjligheter att lra sig
internationell samverkan och kommunikation.

13 Det br vervgas om matematik kunde gras till obligatoriskt mne i
studentexamen.

14 Utbildningsstyrelsen skall flja med och utvrdera tillmpningen av de nya
lroplanerna, ocks betrffande hur vl de motsvarar informationssamhllets
krav, och i vilken mn eleverna fr basfrdigheter med tanke p
informationssamhllet.

15 Yrkeslroanstalterna och hgskolorna skall tillse att studerandenas
basfrdigheter i relation till informationssamhllets krav vidareutvecklas i
takt med den tekniska utvecklingen.

4.2 De vuxnas frdigheter i informationssamhllet

Fr den vuxna befolkningen finns det, utver den utbildning som leder till
examina eller personalutbildningen som anordnas eller finansieras av
arbetsgivaren, stora mjligheter till utbildning p eget initiativ,
huvudsakligen p egen bekostnad och p fritiden. Sdan utbildning finns bl.a.
att tillg p medborgar- och arbetarinstituten eller som ppen
hgskoleutbildning. Drtill anordnar arbetsmyndigheterna
sysselsttningspolitisk utbildning fr arbetslsa. Dessa utbildningskanaler ger
utmrkta mjligheter bl.a. just fr vuxna att lra sig informationsteknologi.
-------------------------------------------------------------------------------
Mjligheterna br frbttras fr vuxna att tillgodogra sig kunskaper som
gller anskaffning och hantering av information, kommunikation och
informationsteknologi, och att stndigt bygga p dessa kunskaper.
-------------------------------------------------------------------------------
16 Inom utbildningen i vuxenlroanstalter och i den frivilliga utbildningen
skall utbudet av undervisning i mnen som har att gra med
informationssamhllet, srskilt informationsteknologi, utkas. Skolornas och
lroanstalternas utrymmen och utrustning br ocks kunna utnyttjas effektivt
fr vuxenutbildningens behov.

17 Inom vuxenlroanstalterna, p medborgar- och arbetarinstituten samt inom den
ppna hgskoleundervisningen kas bruket av flerformiga undervisningsmetoder
och lromedel, och de studerande ges handledning i hur informationsteknologin
utnyttjas till std fr inlrningen.

18 Bibliotekens och informationsserviceinrttningarnas mjligheter att betjna
medborgarna i anskaffningen av information frbttras. Biblioteken utvecklas s
att de fungerar som noder i de ppna kommunikationsntverken. Biblioteken fr
std nr det gller utnyttjandet av informationen i kommunikationsnten och de
elektroniska informationsprodukterna.

19 Via riksomfattande informationskanaler, ssom Rundradion, skall
informationsteknologin, dess tillmpningar och mjligheter gras allmnt knda,
och medborgarna uppmuntras att lra sig mera om informationsteknologi.

20 Undervisningsministeriet skall utreda mjligheterna att bringa
utbildningsutbudet inom rckhll fr hemmen, via radio och tv, i samarbete med
Rundradion och kabel-tv-bolagen.

4.3 Lrarna i nyckelposition

Informationsteknologin som arbetsredskap och dess tillmpningarna inom olika
mnesomrden kommer att krva helt nya slags frdigheter av samtliga lrare.
Alla lrare, oavsett vilket mne de undervisar i, br kunna utnyttja
informationsteknologin och lra sig beakta informationssamhllets krav i
undervisningen.
-------------------------------------------------------------------------------
Frutsttningarna fr och innehllet i grundutbildningen och fortbildningen fr
lrare utvecklas fr att motsvara informationssamhllets krav. Lrarna skall
utbildas i bruket av redskap som anvnds i flerformsundervisning och i att
hantera och utveckla lmpade lromedel. Lrarna br behrska den information
och de frmedlingsformer som ansluter sig till de mnen de undervisar i.
-------------------------------------------------------------------------------
21 Innehllet, formerna och praxis fr grundutbildningen fr lrare br
frnyas. Flerformsundervisning intas i lroplanerna fr lrarutbildningen.
Undervisningsvningen genomfrs s, att den ocks ger vning i
informationsteknologi.

22 Lrarnas fortbildning utvecklas och inriktas speciellt s att
arbetsmetoderna som har att gra med flerformsundervisning och sjlvstyrd
inlrning betonas. Srskilt angelget r det att de som utbildar lrarna fr
tillrcklig fortbildning och lmpliga lromedel.

23 Det skall tillses att de mnesinstitutioner som utbildar lrarare,
lrarutbildningsinstitutionerna och vningsskolorna har tidsenlig och
tillrcklig informationsteknisk utrustning. Detta innebr ocks nya slags
utrymmesbehov.

4.4 Det krvs nya yrkesfrdigheter

De kunskaper som i informationssamhllet krvs fr att skaffa och hantera
information utgr en allt vsentligare del av yrkeskunskapen, praktiskt taget
oavsett vilket yrke det r frga om. Utver rena baskunskaper krvs det
specifika kunskaper som gller anvndandet av de hjlpmedel och -metoder som
behvs i respektive yrke. Ur individens synpunkt har det informationstekniska
kunnandet stor betydelse speciellt nr det gller mjligheterna att f eller
bibehlla sitt jobb.

Informations- och telekommunikationsteknologin utvecklas s snabbt, att den
industri som producerar utrustning, program, service och informationsinnehll
hela tiden mste kmpa fr att hlla sig i takt med utvecklingen. Tekniken
utvecklas hela tiden, s vidareutvecklingen och tillmpningarna r en
internationell kapplpning. Industrin och nringslivet r hela tiden piskade
att ta fram nya, konkurrenskraftiga produkter och tjnster. Samtidigt mste man
p lng sikt se till att utbildningen och forskningen hller tillrckligt hg
kvalitet.

P vissa omrden har behovet av arbetskraft kat s snabbt, att de planerade
utbildningsvolymerna visat sig vara helt otillrckliga.

Allmnna yrkesfrdigheter
-------------------------------------------------------------------------------
Yrkesutbildningen br ge sdana frdigheter i relation till
informationssamhllet, att de motsvarar de krav som det alltmer ntanslutna och
frnderliga arbetslivet stller.
-------------------------------------------------------------------------------
24 P alla omrden br baskunskaperna strkas vad gller anskaffning och
hantering av information, kommunikation och informationsteknologi, samtidigt
som de specifika frdigheterna som de olika yrkena krver lrs ut.

25 Innehllet i och arbetsmetoderna fr yrkesutbildningen och hgskolestudierna
utvecklas kontinuerligt s, att utbildningen hller jmna steg med kraven p
yrkeskunskap, och i sjlva verket fregr den kommande utvecklingen.

26 Det skall tillses att det finns ett utbud av fortbildning och kompletterande
studiemjligheter, och att denna utbildning motsvarar utvecklingen i
yrkesuppgifterna.

Utbildning i biblioteks- och informationsservicebranschen

Utbildning i biblioteksbranschen och i informationsservice ges vid tre
universitet i Finland. Drtill utbildas informatiker genom fortbildning. Syftet
med utbildningen r att ge mngsidiga kunskaper med tanke p olika uppgifter
inom informationsfrsrjningen.

Yrkesutbildningen i branschen p institutsniv och hgre niv har under de
senaste ren minskat mrkbart, genom att bde lroanstalterna och eleverna
minskat i antal. Samtidigt har behovet av information i samhllet betonats,
mngderna information kat och informationsteknologin utvecklats snabbt.
-------------------------------------------------------------------------------
Bibliotekens och informationstjnsternas nya roll i informationssamhllet tas
som utgngspunkt fr utvecklandet av yrkesutbildningen p dessa omrden.
-------------------------------------------------------------------------------
27 Det br tillses att grundutbildningen och fortbildningen inom biblioteks-
och informationsservicebranschen bde inom yrkesutbildningen och i hgskolorna
r tillrcklig och att dess innehll motsvarar branschens frnderliga krav. Av
central betydelse r de informationstekniska och pedagogiska frdigheterna.

Yrkesfrdigheter som krvs inom informationsindustrin

Informationsindustrin i Finland noterar utmrkta framgngar och den r en
industrigren i stark tillvxt. Fr nrvarande har industrin brist p utbildad
arbetskraft; behovet av yrkesutbildat folk i branschen kommer att fortstta att
ka. Det r ytterst viktigt att Finlands framgngar i denna bransch garanteras.
Utbildningen eller bristen p sdan fr inte vara en sprr fr den finlndska
informationsindustrins utveckling. Grnserna mellan hgskolornas och
yrkesutbildningens ansvar och det ansvar som fretagen har fr utbildningen br
ocks definieras bttre.
-------------------------------------------------------------------------------
Det br tillses att den grundutbildning och fortbildning som behvs i
informationsindustrin r tillrcklig, till volym, niv och kvalitet. En
nationell mlsttning r att yrkeskunnandet p informationsindustrins olika
omrden i Finland hller internationell toppniv.
-------------------------------------------------------------------------------
28 Kunnandet bland dem som arbetar i de olika yrkena i informationsindustrin
skall utvecklas fr att motsvara den interdisciplinritet som de frnderliga
arbetsuppgifterna krver. Samarbetet inom informationsindustrins olika
branscher kas genom std fr samprojekt, och utbildningen i branschen vidgas
genom att det till grundstudierna lggs avsnitt med studiehelheter i
nrliggande omrden.

29 Antalet nybrjarplatser i grundutbildningen och fortbildningsplatserna kas
p de omrden inom informationsindustrin som r nya eller som expanderar. Fr
detta krvs bde tillggsresurser och verfring av resurser frn omrden dr
behovet av arbetskraft sjunker.

30 Kunskapscentrer fr multimedia och vriga digitala medier inrttas, och
utbildningen som stdjer utvecklingen i dessa branscher kas.

Samarbetet mellan utbildningsorgan och fretag

Grundutbildningens uppgift r att ge de studerande strategiska basfrdigheter,
samtidigt som den ger grundlggande kunskaper fr arbetslivet. P grund av
grundutbildningens lngd har omstllningarna av utbildningens strukturer och
innehll mycket lngsam verkan. Utbildningssystemet kan sledes inte reagera i
takt med konjunkturvxlingarna, vilket inte heller r motiverat. P
frndringar som sker snabbt br man i allt hgre grad reagera med hjlp av
fortbildning.

Fr att utbildningssystemet skall kunna motsvara arbetslivets behov r det
viktigt att grundutbildningens riktlinjer bygger p vl grundad frstelse fr
utbildningsbehovet p lng sikt. Det krvs betydligt fastare relationer n i
dagens lge mellan utbildningssystemet och arbetslivet.

Ocks inom EU har man upprepade gnger fst uppmrksamhet vid behovet att bygga
ut samarbetet mellan nringslivet och utbildningen. Finlndska fretag och
lroanstalter har deltagit aktivt i EU-program som syftar till detta. ven om
situationen fr Finlands del r bttre n i mnga europeiska lnder, r det
skl att effektivt dra nytta av de mjligheter som EU erbjuder, till exempel i
form av programmet LEONARDO.
-------------------------------------------------------------------------------
Samverkan mellan utbildningsorganen, undervisningsfrvaltningen och
fretagsvrlden br strkas. Det ger bttre mjligheter att frutse ndringar i
utbildningsbehovet och allmnt taget att frbttra informationsfldet t
vartdera hllet.
-------------------------------------------------------------------------------
31 Lroplanerna och studieformerna ndras s att de ger std t vxelverkan
mellan studier och arbete. I hgskolornas frvaltningsorgan intas ven
representanter fr nringslivet.

32 Speciellt utbildning som r inriktad p de sm och medelstora fretagens
behov stds, genom att utbildningslsningar och - tjnster fr dessa utvecklas.
Nya samarbetsformer mellan sm och medelstora fretag och
utbildningsorganisationerna skapas, fr att det skall vara mjligt att i samrd
identifiera och lsa fretagens kunskapsproblem, speciellt betrffande
tillmpning av informationsteknologi.

33 Aktivt deltagande behvs i det internationella samarbetet som gller
utbildningsarrangemang, i synnerhet utvecklingen av samarbetsformer mellan
nringslivet och utbildningen samt forskarutbildningen.

5. FORSKNINGEN, INFORMATIONSTEKNOLOGIN OCH KOMMUNIKATIONSNTEN

Informationsteknologin r livsviktig fr hgklassigt forskningsarbete och fr
produktutveckling. Numera r informationsteknologin en vsentlig del av
forskningsprocesserna i praktiskt taget alla vetenskapsgrenar.

Informationsteknologin i forskningens tjnst bestr av olika slags datorer
jmte kringutrustning fr forskningsndaml, ett vrldsomspnnande
kommunikationsntverk och de program som behvs fr att anvnda dessa. Den
vetenskapliga databehandling frutstter kraftfulla datorer i forskningen och
produktutvecklingen, i synnerhet nr det r frga om numerisk simulering av
olika freteelser, samt visualisering och animation. Den fantastiska kningen
av processorkapaciteten i datorer fr vetenskaplig databehandling har lett till
ett helt nytt, kalkylbaserat stt att forska, som strcker sig ver de
traditionella grnserna mellan vetenskapsomrdena. Hrdvaran fr symbolisk
databehandling har lett till omvlvningar bl.a. i forskningen som gller sprk
and andra andliga funktioner hos mnniskan.

De vetenskapliga databaserna och - arkiven mjliggr numera snabb uppdatering
och distribution av forskningsmaterial och - resultat. De har snabbt blivit
oundvikliga fr forskningen i ett flertal vetenskapsgrenar, ssom mikrobiologi
och miljvetenskaperna.

Den datateknik som anvnds fr forskning kan illustreras i form av en pyramid,
vars bas bestr av persondatorer och arbetsstationer. Pyramidens mittskikt
upptas av servermaskiner fr flera anvndare. I pyramidtoppen finns sedan
kraftfulla superdatorer fr verkligt avancerad databehandling.

Teraflops 250 Mmk

massivt parallella 300-600 GFLOP/s (1994)

superdatorer 50 Mmk

vektor/parallella 10-50 GFLOP/s

5 Mmk

Kluster, servers, centraldatorer 1-10 GFLOP/s

0,25-0,5 Mmk

0,1 GFLOP/s

Arbetsstationer/RISC PowerPC/Mac

1 GFLOP/s = en miljard rkneoperationer/sekund

Motsvarande tredelning terspeglas ocks i kommunikationsntverken. Basen
bildas av lokalnten inom institutionerna och laboratorierna. Dessa byggs
samman till campus- och stadsnt, som i sin tur kopplas samman i rikstckande
stamntverk. P den fjrde nivn finns de vrldsomspnnande
kommunikationsntverken, ssom Internet.

Hgskolornas adb-kostnader r numera i storleksordningen 300 miljoner mark per
r, varav ver 200 miljoner mark gr till anskaffning av hrdvara. Kostnaderna
r svra att specificera enligt olika anvndningsndaml, men forskningens
andel r klart den strsta. Kostnaderna fr telekommunikation stiger, eftersom
uppbyggandet och upprtthllandet av hgskolent eller tgrderna fr att gra
dem snabbare samt de externa kommunikationskostnaderna krver allt strre
summor.  andra sidan r goda telekommunikationsfrbindelser allt viktigare fr
vetenskap och forskning. Till exempel de vetenskapliga biblioteken stdjer sig
i sin verksamhet redan i stor omfattning p informationsuppskning via
kommunikationsntverk.

Ett snabbt, bredbandat kommunikationsntverk r en ndvndighet fr hela
vetenskapssamfundet. Enbart med dess hjlp kan hgskolevsendet i Finland
verkligen integreras och samarbeta, bde p det nationella och det
internationella planet.

Apparatur som kan anvndas effektivt ger mjligheter att behandla allt svrare
forskningsproblem och bygga upp alltmer komplicerade helheter. Snabba
ntfrbindelser, verfring av bild och ljud, massiva fil- och arkivservers
samt bruket av multimedia som krver stor processorkapacitet - allt minskar
begrnsningarna i tillgngen p kunskap. Forskningens kreativitet och
innovativitet, samt forskarens egen fantasi blir allt mera utslagsgivande.
Kunskapen finns i fingertopparna; det avgrande fr hur arbetet lyckas r
forskarens frmga att gestalta vidstrckta och komplicerade helheter och att
dra nytta av den tillgngliga informationen.

5.1 Informationsteknologin i vetenskapens och forskningens tjnst

De arbetsredskap som informationsteknologin skapat och arbetsmetoderna som
bygger p ntverk har revolutionerat bde grundforskningen och den tillmpade
forskningen. Informationsteknologin har skapat mngsidigare forskningsmetoder,
radikalt kat forskarnas mjligheter att utbilda sig internationellt, kat det
till buds stende informationsmaterialet och effektiverat tillgngligheten p
forskningsresultat till frmn fr andra forskare. De snabba
kommunikationsntverken gr det ocks mjligt att anvnda datorer p avstnd.

Nedan ngra exempel p tillmpningen av informationsteknologi i olika
vetenskapsgrenar.

Datorlingvistiken r ett exempel p tvrvetenskaplig forskning, dr finlndare
har noterat framgngar genom att kombinera filologi och informationsteknologi.
P Helsingfors universitet har man tagit fram allmngiltiga modeller och
arbetsstationsbaserade metoder som gr det mjligt att automatiskt analysera
texter p olika sprk. I Finland har man analyserat bl.a. engelska, svenska,
tyska och finska, och vrt land hr till de ledande i vrlden p detta omrde.

Inom medicinen r bildbehandling och visualisering snabbt expanderande metoder,
som ocks kan anvndas med hjlp av kommunikationsnt. Till exempel med
datortomografi kan man med kalkylbaserade metoder fr fram noggranna
tredimensionella bilder av dolda objekt, t.ex. en tumr eller ett organ, och
analysera det p annat hll.
-------------------------------------------------------------------------------
Nr det gller tillmpning av informationsteknologi har de finlndska
hgskolorna och den vetenskapliga forskningen mlsttningen att vara i toppen
internationellt.
-------------------------------------------------------------------------------
34 De informationstekniska frutsttningarna fr bedrivande av forskning p hg
niv skall tryggas med lngsiktiga offentliga finansieringsprogram, genom
mlmedvetna satsningar p balanserad anvndning av hela den
informationstekniska pyramiden. Investeringarna grs p alla niver:
arbetsstationer fr forskare, servers och superdatorer, lokalnt samt
supersnabba nationella och internationella ntfrbindelser.

35 Inom de nrmaste ren inriktas satsningarna i synnerhet p utveckling av och
experiment med bredbandsntsbaserade tillmpningar fr utbildning, forskning
och industri.

5.2 Superdatorer

Det alltmer utbredda bruket av datorer och deras snabbt kade
databehandlingskapacitet har effektiverat utnyttjandet av informationsteknologi
i forskningen. Denna ndring brjade komma igng nr det nya, numeriska sttet
att bedriva vetenskap uppstod. Mjligheterna att realistiskt simulera
komplicerade fenomen och system p numerisk vg ppnar upp helt nya mjligheter
inom bl.a. naturvetenskaperna och den tekniska forskningen,
produktutvecklingen, meteorologin, biovetenskaperna och miljforskningen.

r 1994 gjordes investeringsbeslut p att frnya forskningens superdator,
vilket innebr en successiv vergng till parallell databehandling, vars effekt
bygger p att en stor mngd processorer kopplas samman fr att fungera
parallellt. Detta mjliggr skalning av maskinsystemen, och samma processorer
kan anvndas i flera kombinationer beroende p ndamlet.
-------------------------------------------------------------------------------
Frutsttningarna fr den vetenskapliga databehandlingen skall tryggas, i
synnerhet tillrcklig superdatorkapacitet.
-------------------------------------------------------------------------------
36 Finland deltar aktivt i de internationella programmen som gller
bredbandsnt fr kraftfull databehandling och forskning, i synnerhet i
programmen HPCN (High Performance Computing and Networking) i Norden och inom
EU.

37 De framtida stordatorresurserna skall skerstllas med lngsiktsprogram, som
speciellt ser till att den parallella databehandlingen hela tiden
vidareutvecklas. Mlsttningen nr det gller maximikapacitet br vara 1
teraflop (en biljon rkneoperationer) per sekund vid decenniets utgng. Den
toppkapacitet som r 1994 stod till finlndska forskares frfogande uppgick
till omkring en procent av detta.

6. FORSKNINGEN OCH INFORMATIONSSAMHLLET

Grundforskningen p mnga omrden spelar en betydande roll fr
informationssamhllets utveckling. Ocks den tillmpade forskningen, fr
produktutvecklingens och industrins behov, bygger p resultat som tagits fram i
den lngsiktiga grundforskningen.

Hgskolornas forskningsinsatser br, liksom utbildningen, inriktas p nya
omrden i utveckling. I de tekniska vetenskaperna behvs tillggsresurser i de
branscher som stdjer informationsindustrin, srskilt el- och
elektronikindustrin.

Informationsteknologin r numera ett hjlpmedel fr all produktutveckling och
ocks fr den forskning som ligger till grund fr denna. Informationsteknologin
spelar en allt strre roll i utvecklingen av produkter och tjnster ocks p
omrden som ligger utanfr informationsindustrin.

6.1 Forskningen, produktutvecklingen och informationsindustrin

Industrin som gller utrustning och metoder fr automatisk databehandling samt
tele- och kommunikationsteknik befinner sig i stark expansion, och
exportpotentialen r stor. Informationsindustrin, bestende av branscher som
informationsteknologi, kommunikation och produktion av informationsinnehll,
samt produktutvecklingen inom denna industri, r en i framtiden allt viktigare
nringsgren ocks i Finland.

kat vrde fr informationsindustrin av de hjlpmedel och metoder som gr ut p
att gra informationen mer ltthanterlig och strukturerad. I
kommunikationsnten, filservers och arkiv, liksom ocks i mnga organisationers
databaser, finns det enorma mngder data i elektronisk form, men dessa
datamassor kan inte utnyttjas till fullo, eftersom de inte r tillrckligt
strukturerade. Fljaktligen kommer forskningen som gr ut p att strukturera,
sammanfatta, abstrahera och indexfra de datamassor som produceras och anvnds
av samhllet, nringslivet och tekniken att bilda en egen, vsentlig
vetenskapsgren. Tvrvetenskapliga utredningar i detta syfte kommer att krva
satsningar inom omrden som bl.a. kommunikation, information, sprkvetenskap
och databehandling.

I den framtida informationsindustrin kommer sprkteknologin, det vill sga
automatisk behandling av naturliga sprk, att f allt strre betydelse. Det
finlndska informationssamhllet behver satsningar p utvecklingen av
automatiska metoder fr behandling av det finska sprket. Det hr r ndvndigt
ifall man vill bevara den finska kulturen, fr att inte speciellt engelskan
helt skall bli det dominerande sprket inom informationsteknologin. De nya
ntbaserade tjnsterna skall vara tillgngliga ocks p de inhemska sprken.
-------------------------------------------------------------------------------
Fr att upprtthlla och frbttra hela nringslivets konkurrenskraft skall den
forskning som ligger till grund fr produktutvecklingen frmjas.
Forskningen som gller programmeringsteknik br kas, speciellt p omrden som
r till nytta fr industrins utveckling.
-------------------------------------------------------------------------------
38 Forsknings- och utvecklingsfinansieringen inriktas p lng sikt till std
fr utvecklingen inom industrin som arbetar med programvara och
informationsprodukter.

39 Finlands internationella stllning som ledare inom automatisk sprkanalys
strks, och det satsas p forskningen och produktutvecklingen p omrdet.

40 Samverkan mellan fretag och forskning kas, speciellt fr att utreda
forskningsbehov p lng och p kort sikt, och fr att genomfra gemensamma
forsknings- och utvecklingsprojekt.

41 Hgskolorna och forskningsanstalterna deltar till fullo i EU:s
teknologiprogram, framfr allt fr att f del av forskningsresultat till nytta
fr Finlands industri.

6.2 Forskning betrffande utbildningen

Ibruktagningen av informationsteknologi i utbildningen syftar inte bara till
att de studerande skall lra sig anvnda tekniken som arbetsmedel, utan ocks
till en utveckling av sdana arbets- och undervisningsmetoder som ger bttre
inlrning. I Finland har i viss mn forskats i datorstdd undervisning, och
ocks underskts attityderna till denna undervisning, samt hur tekniken kan
anpassas till de olika lromnena. n s lnge har det bara i ytterst begrnsad
omfattning underskts vilka slags lromedel som frmjar sjlva inlrningen.
-------------------------------------------------------------------------------
Den pedagogiska forskningen br inriktas p sjlvstyrd inlrning,
inlrningsprocessen, de nya kommunikationsformerna som tekniken mjliggr, samt
interkulturell kommunikation.
-------------------------------------------------------------------------------
42 Med tanke p utvecklingen av undervisnings- och arbetsmetoder skall det
slags forskning stdjas och kas, som gller informationsteknologins
pedagogiska och sociala effekter samt samverkan mellan mnniska och maskin.
Tyngdpunktsomrdena fr den pedagogiska forskningen r medier och inlrning
samt de olika mediernas roll i undervisningen.

6.3 Informationssamhllet som forskningsobjekt

Utvecklingen av informationssamhllet, liksom tillmpningarna av
informationsteknologi och ntanslutningen, har vittgende ekonomiska,
samhlleliga, sociala och kulturella konsekvenser, vilka n s lnge inte
underskts i hgre grad. Inte ens frutsttningarna fr att de efterstrvade
frndringarna skall ns r alltid knda.

I ett samhlle som fungerar i ntverk finns det mnga omrden dr de
tillgngliga forskningsresultaten r bristflliga eller saknas helt. Sdana
omrden r t.ex. tillvgagngsstten och rutinerna fr utnyttjandet av tekniken
p individuell niv, frndringarna i tnkestt och arbetsrutiner, frgorna om
hur behrskat omstllningarna sker, etiska regler fr beteendet i
kommunikationsntverk eller virtualiseringen av olika freteelser.
-------------------------------------------------------------------------------
Den vetenskapliga forskningen inriktas p en utvrdering av
informationssamhllets verkningar p olika delomrden i samhllet, samtidigt
som std ges fr omstllningen till en ntverksbaserad ekonomi.
-------------------------------------------------------------------------------
43 Forskningen som gller informationssamhllet kas, fr att hjlpa till att
skapa en uppfattning av informationssamhllets ekonomiska, samhlleliga,
sociala och kulturella verkningar.

44 Forskning gllande mjligheterna fr informationssamhllets utveckling
utkas. Ett forskningsprogram som gller informationssamhllet,
kommunikationsntverken och informationens tillgnglighet inleds.

45 Forskningen som gller informationssamhllets och ntverksekonomins metodik
kas.

7. UTVECKLING AV KUNSKAPSPRODUKTER OCH -SERVICE

De nationella kunskapsresurserna bestr av material av vldigt mnga olika
slag, bcker, tidningar, tidskrifter, statistik, patent, basregister fr
samhllet, bildsamlingar, kartbaser och opublicerat material.
Informationsproducenterna r mnga, frn kommersiella frlggare till fretag,
frvaltningen, samfund och privatpersoner. Alla dessa fungerar dock p egna,
olika villkor och i olika syften.

De viktigaste organisationerna fr informationsfrsrjningen r biblioteken,
informationsserviceinstanserna, arkiven och i vissa avseenden museerna.
Samhllets stora system fr frmedling av kunskap r utbildningen, forskningen,
massmedier och den vriga primrkommunikationen. Alla dessa kan fungera som
producenter, frmedlare och anvndare av information. Speciellt nr det gller
elektronisk informationsfrmedling hller grnserna mellan de olika rollerna p
att suddas ut. Alternativen nr det gller att producera, frmedla och skaffa
information kar, och de olika organisationernas roller frndras. Ett bra
exempel p biblioteksverksamhet av detta nya slag r Bokkabeln inom Helsingfors
stadsbibliotek.

Till fljd av bruket av informations- och telekommunikationsteknologi frndras
produktions-, bearbetnings- och distributionsfrfarandena i publikations- och
frlagsverksamheten. Grundfrutsttningen fr frlagsverksamhet p elektronisk
vg r att de tekniska frgorna blir lsta, men informationsinnehllet och
stten det framfrs p utgr en betydligt mer mngfacetterad utmaning. De
kommersiella frlggarnas verksamhet styrs av fri konkurrens, men ocks den
kommersiella verksamheten kan om s nskas inriktas med hjlp av olika slags
std frn samhllets sida.

Knnetecknande fr vr nationella informationstillgng r att Finland som
sprkomrde och nationalekonomi r litet, vilket gr att marknaden fr
informationsprodukter p finska ocks r liten. Utnyttjandet av materialet
bromsas ocks av de speciella kompatibilitetskraven, av beroendet av utomlands
producerade information och de vrldsomspnnande ntverken.

Den utomlands producerade informationen r av speciellt stor betydelse srskilt
fr den hgre undervisningen, forskningen och produktutvecklingen.

7.1 De nationella kunskapsresurserna och informationsfrsrjningen infr nya
utmaningar

Inom informationsfrsrjningen ger utvecklingen inom informations- och
telekommunikationsteknologin mjligheter att kontakta de vrldsomspnnande
kommunikationsntverken, samt mjligheter att utnyttja referenser och
originalmaterial i elektronisk form tack vare dessa ntverk. Man talar om det
virtuella biblioteket, ett vrldsomspnnande elektroniskt bibliotek, Global
Electronic Library. Informationsteknologin gr det ocks mjligt att
publikationer skrddarsys specifikt fr varje lsare, och att frlagsverksamhet
och produktion sker p bestllning.

Nr ntverkens informationsresurser kar blir ett av problemen hur man skall
hitta fram just den relevanta informationen. Det behvs lttsktta
informationsuppskningsmedel, av typen World Wide Web (WWW) eller Wide Area
Information Server (WAIS), men dessa r bara de frsta stegen i den riktning
som br tas. I ntet br ocks skapas nationella katalogregister ver
resurserna inom ntet. De olika serviceformerna br integreras i ntet s att
det inte lngre krvs olika procedurer beroende p vilket ndaml det r frga
om. Telematikprogrammet inom EU:s fjrde ramprogram fr forskning syftar till
samma sak.

Upprttandet av ett elektroniskt bibliotek krver ocks att den information som
erbjuds via ntet snabbt utkas. Det hr kan dels ske genom att den
elektroniska publikationsverksamheten kas, dels genom att material som
existerar p papper verfrs i digital form. Utver de tekniska och ekonomiska
problemen mste ocks juridiska frgor lsas, speciellt betrffande
upphovsrtterna, likas mste man skapa metoder som gr att de i nten erbjudna
publikationernas autenticitet kan garanteras, samt ngon form av elektronisk
penningtrafik. Drtill br man se till att det kunskapsmaterial - ocks i
elektronisk form - som med tanke p det nationella kulturarvet r vsentligt,
kan bevaras och str till senare generationers frfogande.

Publiceringen av vetenskapliga artiklar i elektronisk form har bl.a. begrnsats
av bristen p ett system fr vetenskaplig bedmning av elektroniska
publikationer. Nr sdan bedmning blir etablerad kommer hgskolorna att spela
en betydande roll nr det gller att producera och frmedla vetenskapliga
publikationer i elektronisk form.

Informationens offentlighet r inte ngot problem i samband med upprttandet av
kataloger och service inom den offentliga frvaltningen, eftersom den
information som frvaltningen producerar sllan r hemlig. I takt med att
tekniken utvecklas kan den offentliga makten frmja informationssamhllet genom
att alla de offentliga kunskapsresurserna stlls till allmnhetens frfogande
via nten. En central frga i detta sammanhang blir d hur kostnaderna skall
frdelas.

Frgorna om kostnadsansvar mste utredas i samband med att den information som
publiceras och frmedlas i digital form blir vanligare. Principen fr
medborgarsamhllet kan vara att man med offentliga medel upprtthller
basberedskapen, skapar och utvecklar materialsamlingarna och
informationssystemen. De standardiserade bastjnsterna som r avsedda fr den
breda publiken br vara gratis. Information som behvs i forskning och
utbildning skall finnas tillgngliga till skligt pris. Dremot skall den som
behver individuell service som innebr separata kostnader delta i kostnaderna.

Produktionen av nytt material sker redan nu huvudsakligen digitalt, men bara en
liten del av det material som produceras stlls till den slutliga anvndarens
frfogande i digital form. Tekniskt sett r det frhllandevis enkelt att gra
det nya materialet tillgngligt i elektronisk form.

Den elektroniska informationsfrmedlingen kan ocks frmjas genom att material
som finns tryckt p papper konverteras till digital form. Digitaliseringen av
texter och bilder p papper r inte bara en teknisk och upphovsrttslig frga,
utan ocks en ekonomisk. Storleksordningen av den ekonomiska aspekten kan
skdliggras med det att kostnaderna fr att konvertera allt som i Finland
hittills publicerats till digital form skulle belpa sig till uppskattningsvis
1,7 miljarder mark, och att det skulle kosta 35 miljoner mark att konvertera
allt som under ett r publiceras i Finland.

Arkivmaterialet som freligger i digital form kar snabbt: redan den statliga
centralfrvaltningen har 150 gigabytes (miljarder bytes) digitalt material i
permanent frvaring, och denna volym kar med 10 procent varje r. Nr det
gller bestndigheten av det digitala materialet lper man vissa risker, som
gr att dataarkiv inte n s lnge kan jmfras med pappers- eller mikrofilmade
arkiv vad hllbarheten betrffar.
-------------------------------------------------------------------------------
Det skall skerstllas, att den nationella informationsfrsrjningen har
tillgng till den behvliga tekniken och tillrcklig beredskap att fungera som
en integrerad del av ett vrldsomspnnande elektroniskt bibliotek. Det skall
uppgras nationella katalogfrteckningar ver informationsresurserna i nten,
och vra kunskapsresurser skall ocks i reciprocitetens namn stllas till
frfogande internationellt i elektronisk form.
Vi mste frmja tillgngligheten av de nationella kunskapsresurserna med de nya
metoder som tekniken ger. Produktionen, frmedlingen och bruket av de i
elektronisk form publicerade informationsprodukterna skall kas p olika
omrden, i synnerhet i utbildningen, forskningen och frvaltningen samt i
bibliotek, informationsserviceinstanser och arkiv som stder dessa.
-------------------------------------------------------------------------------
46 Fr att den via nten tillgngliga informationen skall kas och
tillgngligheten frbttras skall den digitala nyproduktionen frmjas.

47 Utgivningen av vetenskapliga publikationer via kommunikationsntverken skall
kas. Lmpliga skrifter fr detta ndaml r till exempel akademiska
avhandlingar, doktorsavhandlingar, kongressrapporter och de vetenskapliga
samfundens skrifter. Hgskolorna br modifiera sina examensregler s att denna
publikationsform godknns nr det r frga om avhandlingar.

48 Digitaliseringen av materialsamlingarna i bibliotek, i arkiv och p museer
frmjas. I digitaliseringsarbetet gr man stegvis fram, med urvalskriterier som
utnyttjandegraden, det existerande materialets skrhet eller speciella vrde,
samt material som inte medfr upphovsrttsliga problem. Arkiven och museerna
br dock frst av allt sammanstlla databaser med uppgifter om sina samlingar,
och stlla dessa kataloger till frfogande via kommunikationsntverken p samma
stt som biblioteken gr.

49 Metoder fr att gra material i elektronisk form bestndigare br utvecklas,
eftersom arkivfrvaringen av elektronisk information frutstter
specialfrfaranden, som bygger p beredskap till kontinuerlig konvertibilitet.

50 De vetenskapliga biblioteken br tryggas mjligheterna att i samarbete
skaffa och frmedla det informationsmaterial som i Finland ndvndigtvis behvs
fr att utbildnings- och forskningspolitikens ml skall ns. Man br frmja de
allmnna bibliotekens verksamhet, som gr ut p att man inte bara frmedlar
utan ocks producerar information fr spridning via kommunikationsntverken.

51 Speciell uppmrksamhet fsts vid struktureringen av information. Yrkesfolket
i biblioteks- och informationsservicebranschen br i samarbete med specialister
p informationsteknologi utveckla metoder och medel fr att ska fram nskad
information ur den stora datamassan som ingr i nten.

7.2 Frutsttningarna fr inhemsk informationsproduktion br frbttras

Kommersiellt sett r Finland ett litet marknadsomrde nr det gller
innehllsprodukterna i informationsindustrin - multimedia, elektroniska
publikationer, lromedel och nischprodukter. Trots att det nog finns kunnande
fr att f till stnd innehll i sdana produkter, s r en produktion som bara
gr att distribuera p finskt hll oftast olnsam.

Utbildningsbranschen r dock som helhet tagen en stor och krvande kund, vars
efterfrgan kan ka konkurrensen och p det sttet stimulera ett
konkurrenskraftigt, inhemskt utbud. Hgklassigt undervisningsmaterial och
underhllningsbetonade kunskapsprodukter, s.k. edutainment-produkter, har ocks
marknadspotential utanfr utbildningssektorn - i hemmen, i smbarnsfostran och
i klubb- och fritidsverksamhet. P omrden dr kunnandet r gediget behver
marknaden inte heller inskrnkas till Finland.

Staten och fretagen kan understda utvecklingen av konkurrenskraftiga
elektroniska kunskapsprodukter och skapandet av en marknad fr dem.
Produktionen kan utkas ytterligare med finansieringsarrangemang, varigenom man
ocks stdjer uppkomsten av nytt kunnande och nya fretag i
informationsproduktbranschen.

Tack vare kommunikationsntverken blir det mjligt att snabbt och smidigt
distribuera utbildningsmaterial, och nya former fr produktionen uppstr ocks.
Vid sidan av att man frmjar ibruktagningen av material som bygger p ny
inspelningsteknik, som CD-ROM och interaktiv CD (CD-I), br ven produkter
utvecklas som produceras och distribueras med hjlp av kommunikationsntverken.

Den information som den offentliga frvaltningen producerar br stllas till
informationsindustrins frfogande, fr vidarefrdling och fr konvertering
till kunskapsprodukter. Ocks inom EU hller denna frga p att bli aktuell.
Ersttningen som erlggs fr materialet fr vidarefrdling bestms av lagen om
grunderna fr avgifter till staten.
-------------------------------------------------------------------------------
Tillgngen p och konkurrenskraften hos hgklassiga informations- och
kunskapsprodukter fr utbildningen och forskningen br tryggas.
-------------------------------------------------------------------------------
52 Vidarefrdlingen av de inhemska informationsresurserna till produkter inom
informationsindustrin frmjas.

53 Utvecklingen av informationsprodukter och -tjnster p utvalda omrden i
synnerhet fr utbildningen stds med offentliga medel.

54 Produktionen av multimediaprodukter i Finland stds, liksom ocks uppkomsten
och utvecklingen av fretagsverksamhet i branschen; detta kan ske med
bestllningsarbeten och underleveransuppdrag.

55 Std ges fr interaktiv utveckling, produktion och distribution av
undervisningsmaterial och andra kunskapsprodukter, ocks i form av
internationellt samarbete.

56 Inhemska versttnings- och anpassningslsningar utarbetas, vilket
underlttar bruket av utlndska informationsprodukter. De tekniska lsningarna
som grs i Finland skall vara kompatibla internationellt.

57 Tjnster skall utvecklas som gr det mjligt fr konsumenterna att bekanta
sig med elektroniska informationsprodukter och som underlttar ibruktagningen
av dem.

8. UPPBYGGANDET AV NTVERK

8.1 Mot en ppen kommunikationsinfrastruktur

Kommunikationsntverken fr utbildning och forskning r en del av den
nationella och internationella kommunikationsinfrastrukturen. Den nationella
kunskapsstrategin fr utbildning och forskning br baseras p ett mjligast
ppet och heltckande allmnt kommunikationsntverk samt p ett utbyte av
kunskaper och tjnster som r till nytta fr alla delaktiga. Basstrukturen br
vara lngsiktigt finansierad av samhllet och s gjord, att den
informationstekniska utrustning som anskaffats med offentliga medel r
tillrcklig och tillrckligt modern. Nr den informationstekniska
infrastrukturen fr utbildning och forskning byggs upp skall den
internationella utvecklingen inte bara beaktas utan vi skall vara aktivt med om
att pverka denna.

Den offentliga och den kommersiella sektorn har mnga gemensamma intressen, som
vl gr att kombinera med varandra. Den alltmer avancerade kopplingstekniken
gr det mjligt att ansluta den kommersiella telekommunikationen, som
telefonin, underhllningsindustrin, medierna och rundradioverksamheten, till
kommunikationsntverken, smidigt men vervakat, och mot avgift. I detta
sammanhang r liknelsen med vgntet, med dess broar och bilfrjor, rtt s
betecknande. En sammankoppling av de olika nten till ett enda r en central
mlsttning som vi mlmedvetet br strva till. Det kar medborgarnas
mjligheter att ansluta sig till ett bredbandigt, ppet kommunikationsntverk,
s snart kopplingstekniken utvecklats tillrckligt.

Internet r ett vrldsomspnnande ppet kommunikationsntverk som spritts
snabbt och som fortfarande utbyggs. Till det har frmst hgskolor och
forskningsinstitut anslutit sig i stora mngder, men p senare tid ocks
fretag och andra organisationer. Ntet anvnds p mngsidiga stt fr
kommunikation och frmedlande av information. Det faller sig naturligt fr
nten inom utbildning och forskning att ansluta sig till Internet, som Finlands
hgskole- och forskningsnt redan lnge varit en del av.
-------------------------------------------------------------------------------
Den nationella kommunikationsinfrastrukturen, huvudleden fr det finlndska
kunnandet, byggs upp av mnga niver till ett integrerat system. Nr ntverket
fr utbildning och forskning inlemmas i det vrldsomspnnande ppna
kommunikationsntverket, r utgngspunkten det nuvarande Internet samt
standarderna fr kommande bredbandsnt och -tjnster.
-------------------------------------------------------------------------------
58 Infrandet av de med offentliga medel finansierade funktionerna och
tjnsterna i kommunikationsntverk br pskyndas, t.ex. fr
utbildningsvsendets, bibliotekens och sjukhusens del.

59 Ntanslutningen i samhllet frmjas genom att telefon- och kabel-tv-nten
ansluts till det ppna kommunikationsntverket. Utvecklingen av teknik som gr
det mjligt att kombinera och utnyttja nt av olika slag br pskyndas. Detta
skapar frutsttningar fr privata hushll att snabbt integreras i den
nationella infrastrukturen fr kommunikationsntverk.

60 Kompatibiliteten mellan de olika delarna i kommunikationsntverken skall
tryggas. Kommunikationsntet fr hgskolor, som redan lnge varit i bruk, ntet
fr skolorna, som hller p att utvecklas, och det kommande allmnna
kommunikationsntverket fr medborgarnas bruk, skall alla fs att fungera
tillsammans s smidigt som mjligt fr att garantera utbudet p nttjnster
samt tjnsternas dess lttillgnglighet.

61 Samarbetet mellan ntverken fr utbildning och forskning och de kommersiella
ntverksoperatrerna frmjas. Det skall vara mjligt att erbjuda kommersiella
tjnster ocks i utbildningens och forskningens kommunikationsnt. Den
offentliga sektorn br i s hg grad som mjligt underltta infrandet av
kommersiellt baserad verksamhet i det allmnna ntet, genom std fr
utvecklingen och tillmpningen av teknik som stdjer detta slags utbyggnad av
ntet.

62 Informationsstllen fr upplysning om ntverkstjnsterna br etableras, till
std fr utvecklingen och bruket av de speciellt till allmnheten riktade
ntverkstjnsterna.

8.2 Det vetenskapliga samfundets kommunikationsnt

Hgskole- och vetenskapssamfundet har redan lnge utnyttjat kommunikationsnt.
Hgskolornas och forskningens kommunikationsnt kom igng r 1984 med
FUNET-projektet. FUNET-ntet i dess nuvarande form uppstod r 1987. Sedan dess
har ntets kapacitetsbehov mer n frdubblats varje r. Den senaste fasen i
FUNET-verksamheten r att ntet moderniserats med ny, bredbandad ATM-teknik.
Tack vare moderniseringen har verfringshastigheten i ntet mer n tiodubblats
och den r nu 34 megabits (miljoner bits) per sekund. Frdelarna med det hr r
tv: dels fr den traditionella datakommunikationen hjd kapacitet, dels gr
den hga hastigheten det mjligt att ta i bruk nya nttillmpningar, som
verfring av multimedia och distansundervisning.

Moderniseringen till ATM-teknik innebar ren 1994-1995 sammanlagda
investeringskostnader p omkring 5 miljoner mark. tgrden hjer dessutom
telekommunikationskostnaderna med omkring en miljon mark om ret.
-------------------------------------------------------------------------------
Det br tillses att de nationella och internationella
telekommunikationsfrbindelserna fr vetenskapliga behov hela tiden utvecklas.
-------------------------------------------------------------------------------
63 FUNETs stamnt grs nnu r 1995 snabbare med ATM-teknik. Nr anvndningen
kar, grs ntet nnu snabbare, s att verfringshastigheten i slutet av detta
decennium r 155-620 megabits/sekund.

64 Tillsammans med de vriga nordiska lnderna arbetas aktivt fr snabbare
ntfrbindelser i Norden, och fr att frbindelserna med Mellaneuropa och USA
grs snabbare i samma takt som de inhemska nten moderniseras.

65 Hgskolorna garanteras resurser att uppdatera sina egna lokalnt.

66 Infr utvecklingen och exploateringen av fljande generation inom
verfringstekniken br hgskolorna gemensamt g in fr projekt dr man
experimenterar med verfringar med hastigheter p gigabitniv (miljarder bits
per sekund).

8.3 Alla skolor och bibliotek skall anslutas till det ppna kommunikationsntet

Skolorna och lroanstalterna r inga isolerade institutioner, utan de br
aktivt integreras med vardagen i kommunen och nrmiljn och med nringslivet.
Allt oftare har skolorna ven internationella kontakter. Med goda
telekommunikationsfrbindelser kan de ntanslutas till nromgivningen och
skaffa sig mngsidiga frbindelser med omvrlden.

Goda telekommunikationsfrbindelser skall ses som investeringar i
lroanstaltens viktigaste resurs, kunskapen, och de ger ocks skolan en utmrkt
konkurrensfrdel. Ntlsningens kostnadsstruktur br vara sdan att den
uppmuntrar till s mngsidigt och effektivt bruk som mjligt.
-------------------------------------------------------------------------------
Hela utbildningssystemet br i brdskande ordning fs att omfattas av
kommunikationsntstjnsterna. Alla lroanstalter skall garanteras en viss
serviceniv.
Skolornas frbindelser med lroanstalter p olika niver och med olika
branschinriktning, samt med kommunerna och nringslivet br kas.
Kommunikationsntslsningarna grs upp s att de stdjer denna utveckling. Det
tekniska genomfrandet skall grundas p regionala ntlsningar och
samarbetsformer.
-------------------------------------------------------------------------------
67 Alla lroanstalter frses med det snaraste med
kommunikationsntsfrbindelser. P riksplanet tas det fram lmpliga lsningar
fr skapandet av telekommunikationsfrbindelser i skolntet. Sjlva
anslutningen till kommunikationsntverket rekommenderas ske s, att alla skolor
med samma huvudman eller i samma region ansluts som en grupp. Fr
kommunikationsfrbindelserna anlitas de kommersiella teleoperatrerna och
systemleverantrerna.

68 Fr undervisningsndaml br alla lroanstalter ha nationella
ntfrbindelser och internationella Internet-frbindelser tillgngliga fr
studerandena och lrarna utan kostnad.

69 Lroanstalterna br frses med datateknisk utrustning som r lmpad fr
telekommunikation och fr utbildningsbruk ver kommunikationsnt. Std br ges
fr anskaffningen av informationsteknologi till skolor och lroanstalter.

70 Undervisningsministeriet grundar ett skolntsprojekt fr att p det
nationella planet koordinera uppbyggandet av ett kommunikationsntverk fr
skolorna.

71 Utbildningsfrvaltningens informationsservice, speciellt p lokalniv,
frbttras och kontakterna mellan  ena sidan utbildningen och forskningen, och
utbildningsfrvaltningens datasystem  andra sidan br ordnas.

72 Det ankommer p utbildningsfrvaltningen att se till, att hela
utbildningssystemet omfattas av nttjnsterna. Mellan utbildningsfrvaltningen
och de olika lroanstalterna anordnas gemensamma kommunikationsntstjnster.

Biblioteken bibehller sin ytterst vsentliga roll nr det gller att
skerstlla medborgarnas rtt till information. De r av fundamental betydelse
fr jmlikheten, fr att garantera att information finns tillgnglig och fr
att ge anvndarna handledning, bde i de tekniska frfarandena och vid
uppskningen av information. Medborgarna br ges mjligheter att frmnligt
utnyttja kommunikationsntsfrbindelserna i biblioteken.
-------------------------------------------------------------------------------
Hela biblioteksvsendet skall med det snaraste anslutas till
kommunikationsntstjnsterna. Det br tillses att bde vetenskapliga och
allmnna bibliotek har tillrcklig teknisk utrustning och
telekommunikationsfrbindelser samt det kunnande som krvs. Speciell
uppmrksamhet br fstas vid utvecklingen av de allmnna bibliotekens
kommunikationsntsservice och vid att biblioteken utvecklas till noder i det
ppna kommunikationsntverket.
-------------------------------------------------------------------------------
73 De allmnna bibliotekens frbindelser med kommunikationsntverken utvecklas,
speciellt genom std fr biblioteken fr anskaffning av behvlig utrustning och
anvndarutbildning. De kommunala bibliotekens datant utvecklas i samarbete med
undervisningsministeriets skolntsprojekt.

74 Uppgifterna om arkivens och museernas informationsresurser skall svitt
mjligt gras tillgngliga via kommunikationsntverken.

8.4 Digitala rundradio- och kabel-tv-nt

Rundradio- och kabeltelevisionsnten r fr nrvarande de dominerande kanalerna
fr elektronisk masskommunikation, speciellt till hemmen. Rundradiontet nr
ver 99 procent av hemmen, kabel-tv-ntet ver en tredjedel. I alla dessa
system utsnds program som ocks r av betydelse fr undervisningen. Radio- och
tv-bolagen har drtill separat undervisningsprogramverksamhet.

ver rundradiontet kan ocks data sndas. Med data-tv kan man verfra t.ex.
dataprogram samt utbildnings- och undervisningsmaterial.

Ocks rundradio- och kabelnten digitaliseras: till att brja med ljudradio-,
satellit- och kabel-tv-nten, senare ocks tv med markbaserade stationer.
Digitaliseringen leder till att antalet kanaler kar betydligt, medan
distributionskostnaderna per kanal minskar. Speciellt i det digitala radio- och
tv-systemet kommer det att vara mjligt att ha separata specialkanaler fr
undervisningen.
-------------------------------------------------------------------------------
Undervisningsministeriet gr in fr att frmja utbudet av program i
utbildningssyfte och informationsservice fr detta ndaml, fr distribution
via rundradio- och kabelnten direkt till den breda publiken av skolelever,
studerande och hushll.
-------------------------------------------------------------------------------
75 Mjligheterna att reservera egna kanaler fr utbildningen utreds i samband
med digitaliseringen av radio- och senare ocks tv-kanalerna.

76 Studerandenas mjligheter att avlgga examina skall tryggas i samband med
den ppna hgskoleutbildningen och andra studier p egen hand som utnyttjar
elektroniska media.

9. STDTGRDER

9.1 Standardisering

I samband med kommunikationsntverkens funktion och trygghet finns det mnga
frgor som r av stor vikt inte bara fr nringslivet och den offentliga
frvaltningen utan ocks fr forskare och andra som producerar eller anvnder
information. Mjligheterna att vara sker p informations ursprung och att
innehllet r autentiskt r typiska frgor som har att gra med
tillfrlitligheten. Standardisering r en nyckelfrga i samband med
informationssystemens och kommunikationsntverkens kompatibilitet. I ett ppet
nt krvs det standardlsningar, som ocks r internationellt gngbara.

77 Vid utvecklingen av informationsteknologin fr utbildning och forskning
skall noga fljas med utvecklingen inom de internationella standarderna och
vljas sdana lsningar som r till frdel fr utvecklingen av
informationssystemen i Finland och nten som helhet.

9.2 Lagstiftning

Upphovsrttsliga frgor

Praktiskt taget allt det text-, bild- och ljudmaterial som ingr i
informationssystemen berrs av upphovsrtt eller ngon annan nrstende rtt.
Skyddet fr upphovsrtten gller bl.a. fr skriftliga framstllningar, tekniska
diagram och ritningar, tabeller och kataloger med stort informationsinnehll,
fotografier, video- och audioinspelningar samt radio- och tv-program.
Informationsteknologin r vl gnad fr skapande, lagring, kopiering,
verfring, distribution och framfrande av material som skyddas av
upphovsrtten.

Digitaltekniken skapar ett behov att utarbeta nya slag av avtalspraxis och
organ som vervakar upphovsrtten. Det r mycket sannolikt att detta franleder
behov av lagndringar och ndringar i de berrda internationella
konventionerna.

Till de avgrande frgorna hr bl.a. sdana som gller tillstnd att utnyttja
frefintligt material i multimediaproduktion och nya anvndningsndaml fr
informationsresurser allmnt taget. Licensieringsfrfarandet mste utvecklas.
Likas mste man se till att producenterna och framfrarna av material som
produceras har ett effektivt skydd i ntmiljn och i distributionen av
produkterna, s att produkter, som ltt kan kopieras, tryggt skall kunna
distribueras.

Det behvs sannolikt inte bara lagstiftning och avtal, utan ocks rent tekniskt
skydd som gr att kopieringen av produkterna begrnsas, produkterna kodas till
skydd fr distributionen och fr identifikation, samt s att ett system fr
faktureringen av priser och nyttjaravgifter grs upp.

78 Som EU-medlem deltar Finland aktivt i beredningen av gemenskapens
lagstiftning om digitalteknik och i det internationella samarbetet fr att
utreda behoven av nya eller modifierade internationella konventioner.

79 Behoven av reformer i den nationella lagstiftningen utreds i grund.
Problemen skall i mn av mjlighet lsas s, att lsningarna r i samklang med
den internationella utvecklingen. Undervisningsministeriet har gett sin
upphovsrttskommitt i uppdrag att inom r 1995 utreda vilka behov av
lagndringar som krvs.

Lagen om friexemplar

Ovan i stycke 7.1 har berrts de problem som har att gra med bevarandet av
elektroniska publikationer med tanke p efterkommande generationer.

80 Material av central betydelse fr det nationella kulturarvet br kunna
bevaras och hllas tillgngligt oavsett i vilken form detta material
freligger. Lagen om friexemplar frnyas p det sttet, att material som
publiceras i elektronisk form ocks omfattas av lagen.

Datasekretessen och offentligheten

En internationell nomenklatur om datasekretess hller p att utvecklas inom EU,
i och med att ett datasekretessdirektiv bereds. Med tanke p utbildningens och
forskningens kunskapsstrategi r datasekretessen och offentlighetsprincipen
sammankopplade.

81 I informationssystemen och -nten fr utbildning och forskning strvas till
s stor ppenhet och felixibilitet som mjligt, samtidigt som den
databehandling som berr individens rttigheter respekterar skyddet av
persondata.

82 I informationssystemen och -nten fr utbildning och forskning br
information som innehas av offentliga samfund, som ansluter sig till
myndigheternas verksamhet och som inverkar p medborgarnas stllning, vara s
offentlig och informationsprocesserna s transparenta som mjligt.

9.3 Beskattning av digitala publikationer och nttjnster

Nr publikationer i digital form och ntservice i undervisningens och
forskningens tjnst blir allt vanligare, br deras skattemssiga behandling tas
upp till granskning.

83 Den momsbehandling som gller fr bcker br som sdan tillmpas p sdana
digitala publikationer som till anvndningen r jmfrbara med bcker.

84 Std ges fr strvandena att stegvis avskaffa teleskatten. Det
intktsbortfall som kommer sig av den slopade teleskatten erstts av kade
intkter genom den kade ekonomiska aktiviteten som baserar sig p
telekommunikation och i form av frbttrad konkurrenskraft fr den produktions-
och servicesektor som utnyttjar teletjnsterna.

9.4 Grunderna fr prissttningen

Prissttningen av offentligt producerade informationstjnster i
kommunikationsnten br beakta vilket slags verksamhet som behver tillgng
till informationen. En generell mlsttning r att anvndningen av information
och tjnster skall ka. En del av tjnsterna kan bygga p kostnadsmotsvarighet,
dr de som har utnyttjar tjnsterna betalar producenterna.

85 En utredning br fretas ver inom vilka omrden
kommunikationsntstjnsterna skall tillhandahllas gratis enligt principen fr
offentliga tjnster. P vriga omrden utreds mjligheterna till flexibilitet i
prissttningen, och de omrden dr det enligt huvudregeln skall frekomma
fullstndig kostnadsmotsvarighet br definieras.

10. GENOMFRANDET AV TGRDSPROGRAMMET

Statsrdet gav i sitt principbeslut 18.1.1995 om utvecklingen av Finland som
informationssamhlle ministerierna i uppgift att fram till brjan av mars 1995
bereda tgrder fr att de uppstllda mlen skall ns.

P basen av statsrdets principiella stndpunkt har undervisningsministeriet
berett ett tgrdsprogram fr ren 1995-1999 fr frverkligande av de allmnna
principerna i detta strategidokument. tgrdsprogrammet innehller en tidtabell
fr genomfrandet, nmner samarbetsparterna och presenterar en
finansieringsplan fr projekten. I den detaljerade tgrdsplanen ingr fljande
omrden:

Lroplanerna och utvrderingen

De kunskapsstrategiska tgrder som ansluter sig till utvecklingen av
lroplanerna fr yrkesutbildningen p institutniv och hgre niv samt
undervisningplanerna fr hgskolorna samt en utvrdering av hur mlen i
kunskapsstrategin frverkligats p samtliga utbildningsniver.

Anslutningen av skolorna till kommunikationsntverken

Plan om anslutning av skolorna och lroanstalterna till
kommunikationsntverken. I planen ingr en bedmning av behovet av datateknisk
utrustning och kommunikationsntsanslutningar. Undervisningsministeriet inleder
ett utvecklingsprojekt som gller inrttandet av ett skoldatant.

Lrarutbildningen

Plan fr utveckling av lrarnas grundutbildning och om anordnandet av
fortbildning, samt om frbttring av den datatekniska utrustningen vid
lrarutbildningsenheterna.

Grundutbildning och fortbildning fr yrken inom informationsindustrin

tgrdsprogram som gller grundutbildning och fortbildning i branscher som har
att gra med informationsteknologi, kommunikation, programvaru- och
tillmpningsproduktion m.fl. yrken inom informationsindustrin.

Bilbiotekens och informationsservicebranschens ntverk, personal och samarbete

Utvecklingsprogram fr allmnna bibliotek. Fortbildning fr anstllda p
bibliotek och i informationsserviceuppgifter. Frttat samarbete mellan
bibliotek, arkiv och museer.

Vetenskapens kommunikationsnt och dess tillmpningar

Utveckling och drtill hrande frsksverksamhet fr tillmpningar fr
bredbands- och andra nt, som anvnds inom utbildning, forskning och industri.

Hgskole-och forskningsgemenskapens informationteknologi

De informationstekniska behoven inom forskningen och hgskoleundervisningen:
mngder, finansiering.

Forskningsomrden

Precisering av de med tanke p kunskapsstrategin centrala forskningsomrdena.

Kunskapsresurserna och informationsproduktionen

Digitalisering av de nationella kunskapsresurserna. Frmjandet av
informationsproduktionen och stten att hitta nskad information. Bevarande av
nationellt viktigt material oavsett i vilken form detta freligger. Std fr
inhemsk materialproduktion.

Lagstiftning och avtal

Upphovsrttsliga frgor och lagen om friexemplar.

TERMINOLOGI

I den hr publikation har fljande termer anvndts.

ATM (Asynchronous Transfer Mode)
     Asynkron verfringsform, ntverksprotokoll baserat p paketfrmedling,
som kan frmedla och koppla ljud, data, bilder och video snabbare och
tillfrlitligare n tidigare metoder. ATM-nt kallas ven B-ISDN (Broadband
Integrated Services Digital Network) eller cell relay.

bit
     Informationsenhet i informationsteorin.

CD-I (CD-ROM Interactive, Computer Disk - Interactive)
     Interaktiv CD-ROM, distributionsstandard fr interaktiv multimedia som
utvecklats av Sony och Philips. Srskild utrustning som ansluts till en
tv-apparat.

CD-ROM (Compact Disk Read-only Memory)
     Kompaktskiva, optisk minnesskiva, som kan lagra 680 megabyte data. Anvnds
fr att lagra text, hgklassigt ljud, grafik och video samt andra databaser med
stor volym.

databehandling
     Operation som riktar sig p data, ssom kombination, urval, ordnande eller
rkning, eller en serie sdana operationer fr uppnende av nskat
slutresultat.

flerformsundervisning, - studier
     En planlagd helhet riktad till en viss mlgrupp och bestende av en
kombination av nr- och distansundervisning med tillhrande handledning och
rdgivning. Flerformsundervisningen utnyttjar vid behov elektronisk
kommunikation, telematiktjnster och informationsteknologi. Undervisningen kan
ordnas av flera utbildningsorganisationer tillsammans. Vid flerformsstudier
talas ofta om ppna inlrningsmiljer.

flops
     (floating-point operations per second) Flyttalsrkneoperationer per
sekund. Mttenhet fr mikroprocessorers kapacitet.

gigabit
     Miljarder bits.

hypermedia
     Multimedia med associativa linkar. I takt med den tekniska utvecklingen
suddas grnserna mellan multi- och hypermedia och traditonella media ut.

hypertext
     Material som behandlas med dator och bestr av textobjekt med associativa
linkar.

informationservice
     Den del av informationsfrsrjningen som skaffar och frmedlar information
till dem som behver den samt ger hjlp vid anvndandet av informationskllor.

informationsfrsrjning
     Organiserad verksamhet genom vilken ett samfund skter om produktionen,
anskaffningen, uppbevaringen och ibruktagningen av den information det behver.

informationsindustri
     Produktion, frsljning och frmedling av information i elektronisk form
samt datateknisk utrustning, programvara och andra produkter och drtill
hrande tjnster. Med informationsindustrins innehllsindustri avses produktion
eller sammanstllning av information, litterra verk, videoprogram och andra
alster som frmedlas via kommunikationsntverk eller elektroniska media.

informationsmaterial, kunskapsmaterial
     Helhet av dokument eller annan information som samlats fr bestmt
ndaml.

informationsprodukt, kunskapsprodukt
     Produkt som ansluter sig till informationsindustrins innehll och
frmedlas via kommunikationsntverk eller elektroniska media, ssom
information, litterra alster, videoprogram eller andra frestllningar.

informationsteknologi
     Utrustning, programvara och metoder fr automatisk behandling och
verfring av data samt det kunnande som behvs fr deras anvndning.

ISDN (Integrated Services Digital Network)
     Digitalt flertjnsnt, standardiserat ntverk som tillhandahller eller
stder ett flertal olika teletjnster och dr information verfrs i form av
digitala signaler.

kommunikationsnt, kommunikationsntverk
     System som r uppbyggt av informationsteknisk utrustning, programvara och
tillmpningar som erbjuder anvndarna inom ett bestmt omrde frmedlings- och
behandlingstjnster fr information.

megabit
     Miljoner bits.

multimedia
     Material som behandlas med dator och bestr av text-, ljud- och
bildinformation. Anvnds interaktivt t.ex. vid distansundervisning.

telekommunikation
     Kommunikation med hjlp av verfring av information eller sndning via
elektromakgentiska system. Olika slag av telekommunikation r t.ex.
telefontrafik, datakommunikation och radiotrafik.

telematik
     Den del av informationsteknologin som samtidigt omfattar bde teleteknik
och databehandlingsteknik. Click here for Picture

telent, telekommunikationsnt
     Kombination av transmissionsvgar och knutar som skapar telefrbindelser
mellan tv eller flera anvndare fr telekommunikation.

teleteknik
     Den del av informationsteknologin som omfattar telekommunikationens medel
och metoder samt knnedom om hur dessa anvnds.

teraflop
     Biljoner flyttalsrkneoperationer.

ppen inlrningsmilj Se flerformsundervisning.
